Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kyrkliga Frivilligkåren” i Lund (Svenska Dagbladet 25/10 1931)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
dervärdighetskänslor, vilka verkade hämmande och
tillbakahållande i det pastorala arbetet.
Jämsides med denna blott flyktigt skisserade utveckling
i antikyrklig och antikonfessionell riktning gick det
emellertid andra strömdrag med rakt motsatta tendenser. Det
var den lundensiska högkyrkligheten och den om sin
lutherska egenart mer och mer medvetna
konfessionalis-men, representerad av "gammalläsarna", schartauanerna,
"Kyrkans vänner" o. s. v. Fram på 1870- och 80-talen
förbands det starka samfundssinnet hos denna alltmer
målmedvetna kyrklighet mångenstädes med väckelsens
innerliga och personligt färgade nådesreligiositet. Så
förbereddes i allmänna medvetandet den omsvängning till större
förståelse för den nationella, historiskt givna
samfunds-och fromhetstypen, som under inflytandet av nya
strömningar på teologiens och det allmänna kulturlivets
områden gjorde sig förnimbar vid tiden kring sekelskiftet.
Nathan Söderbloms berömda installationsföreläsning i sept.
1901 bröt isen och isoleringen. Det blev liv och rörelse i
den svenska kyrkan och teologien.
Mindervärdighetskäns-lorna fingo vika för en förut osedd frimodighet och
företagsamhet. Den genom Einar Billing fördjupade inblicken
i lutherdomens religiösa grundtankar i förening med de
genom Söderblom, J. A. Eklund och Manfred Björkquist
förmedlade inflytelserna från lekmannafromheten i skilda
landsändar ledde till utformandet av ett helt nytt, rent
religiöst begrundat folkkyrkoideal med utrymme både för
den kulturella vidsynen och den pietistiska
lekmannaak-tiviteten. "Fädernas kyrka" kunde övergå från försvar
till angrepp. Den "ungkyrkliga" väckelsen bröt fram,
buren av stark, stundom — hos Björkquist, Axel Lutteman
och andra —- lidelsefull erövrarhåg. Den religiösa
intensiteten och aktiviteten mångdubblades.
På sätt och vis var det ju här fråga om en akademisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
