Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kyrkliga Frivilligkåren” i Lund (Svenska Dagbladet 25/10 1931)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
väckelse, en väckelse bland professorer och studenter. Sina
härdar hade den framförallt inom de kristliga
studentförbunden. Men med "ungkyrkligheten" följde inom dessa
ett tillbakaträngande av det förut både i fromhetstvpen och
arbetsmetoderna starkt framträdande angloamerikanska
inflytandet. Hade man förut arbetat på den religiösa
individualismens interkonfessionella alliansbasis, så sökte man
nu en allt fastare anknytning till svenska kyrkan och dess
organ. Genom "korstågsrörelsen", de kyrkliga
ungdomsmötena och en omfattande skriftspridning fördes de nya
idealen också snabbt ut till församlingarna och den stora
allmänheten.
Det var Uppsala, som tog initiativet och låg i täten. Där
var allt eld och lågor. Icke ens tungomålstalandet
saknades, menade somliga. Lund följde efter — sakta men
säkert. I Sydsverige var lynnesläggningen en annan och
trycket från frikyrklighet och okyrklighet mindre
kännbart. Det värsta irritationsmomentet i universitetsstaden
var "D. Y. G.", den radikala studentföreningen, som våren
1904 startat "en okonfessionell söndagsskola efter mönster
af Studentersamfundets i Köpenhamn söndagsskolor" (D.
Y. G:s protokoll den 6 febr. 1904). Redan två år senare
hade Lunds kristliga studentförbund satt i gång en med
radikalernas "sagostunder" framgångsrikt konkurrerande
söndagsskoleverksamhet. Primus motor var en ung
student, Harald Hallén — den numera i vida kretsar kände
socialdemokratiske riksdagsmannen. Efter ytterligare två
år inrättades "Lunds kristliga studentförbunds
föredragsbyrå" för att skapa kontakt mellan studenterna och de
kulturella, resp. kyrkliga ungdomsföreningarna ute på skånska
landsbygden. Därifrån var steget icke långt till tanken
på att här och var ute i bygderna anordna
upplysnings-och uppbyggelsekurser med kristligt program. Men först
sedan impulsen från U]]psala hunnit göra sin verkan, kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
