Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Ekonomisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som numera i allmänhet ganska tillfredsställande förutsäger
morgondagens väder men knappast åtminstone ännu har lagt i dagen några
möjligheter att framställa vädret nämnvärt längre fram i tiden.
Genom ett omsorgsfullt studium av det sätt varpå ett föreliggande
ekonomiskt tillstånd har uppstått och vilken rörelsetendens det har,
blir det, efter vad jag tror, möjligt att förstå dess innebörd och
närmaste framtid, åtminstone i betydligt högre grad än man kan
göra genom att enbart studera tillståndets innebörd såsom en gång
för alla given, vilket ju är teoriens sak. Det gäller alltså betydelsen
av tidsbestämdhetens aspekt, och den måste anses mycket stor.
Alldeles oavsett vad man på den vägen kan lära känna om
framtiden, sedd utifrån det tillstånd som omger oss, i
forskningsögonblicket levande människor, har synpunkten avgörande betydelse med
hänsyn till vad som förflutit. Den innebär då att se äldre tiders
förhållanden sub specie futuri, under förvandlingens lag, dvs. att
skaffa sig en föreställning om vad som har blivit av dem i deras
utveckling fram till nutiden, dvs. att förstå nutiden som en skapelse
av de krafter varmed den byggts. Också när den ekonomiska
historieforskningen sysslar med äldre tiders tillstånd och ej med deras
förlopp, så har den därför att se dem ur synpunkten av vad som har
blivit av dem, vilket är något ganska skilt från att framställa
tillstånden såsom slutna, isolerade företeelser.
Också för ekonomisk teori är det av avgörande vikt att veta på
vilka punkter arbetet har att sätta in och framför allt att förstå vad
som är viktigt och oviktigt i det existerande tillståndet, som ju är
dess enda föremål. Av brist på sinne för skillnaden mellan viktigt
och oviktigt lider ofta behandlingen av den ekonomiska teorien, dess
studium blir ofta l’art pour l’art, ett tillfälle att lägga ner skarpsinne
också på sådant som icke har annan väsentlig betydelse än att bereda
tillfälle för en dylik sysselsättning. Det har med rätta sagts att en
sådan tankelek kan försvaras när den kan nå en intellektuell elegans
av det slag man ofta uppnår inom matematiken, men att den icke är
på sin plats inom en vetenskap vars resultat även i bästa fall måste
bli så ungefärliga och klumpiga som inom den ekonomiska teorien.
Mot en sådan tendens utgör historisk forskning ett oumbärligt
korrektiv.
Ännu mer oumbärlig är den ekonomiska historieforskningen för
teoretikerna i sådana fall då de föranledas att grunda sin
framställning på antaganden om ett händelseförlopp. Den av nutida teoretiker
varom detta särskilt gäller är den sällsynt idérike och delvis
banbrytande engelske nationalekonomen John Maynard Keynes. Han har
grundat både sin penningteori och sin teori om arbetslöshet och
räntefot på en lång rad antaganden om faktiska händelseförlopp; men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
