Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Ekonomisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har icke blott underlåtit att ens försöka verifiera sina antaganden
utan delvis gjort dem sådana att de sannolikt ha mycket ringa
förbindelse med den historiska verkligheten.
I den redan citerade uppsatsen Den ekonomiska historiens aspekter
har jag sökt visa exempel på hur växlande delar av teorien komma
till användning för olika historiska perioder och skall här upprepa
några av dessa moment, för att ytterligare ge dem en hastig
belysning.
Man kan t.ex. på prisbildningens område skilja mellan dess
karaktär vid tvångsvis reglerad efterfrågan (ransonering), vid fri
konkurrens och vid vad som numera brukar kallas ”imperfect competition”.
På arbetslönens område kan man skilja på förutsättningarna: fri
och rörlig arbetskraft, fri och orörlig arbetskraft (livegenskap) samt
ofri och orörlig arbetskraft (slaveri). På penningväsendets område
kan man skilja på enkel metallisk myntfot, dubbel metallisk myntfot
och fri myntfot, varjämte alla dessa sedan kunna och ofta böra
underindelas ytterligare.
De ändringar som ha ägt rum mellan karaktärerna på dessa och
andra företeelser kunna sägas ha olika orsaker. Det kan vara fråga om
yttre, materiella förändringar, antingen mer eller mindre givet
specifika för ett visst land eller allmängiltiga. Det gäller därvid i främsta
rummet naturförändringar, sådana som landhöjning,
klimatförändringar, fiskvandringar eller vulkanutbrott. Mycket viktigare äro
emellertid vanligen de inre, mänskliga eller sociala förändringarna, så
visst som all ekonomi är en mänsklig eller samhällelig företeelse och
har naturförhållandena endast som förutsättningar, icke som led i
sitt system. Dessa sociala förändringar kunna vara i yttre mening
politiska, sådana som ett visst, studerat samhälles indragning i nya
kulturkretsar eller krig, ändrat territorium, ändrade inhemska
institutioner o.s.v. De kunna också bestå i människornas ändrade
sinnesförfattning — i själva verket ha de sociala förändringarna i
största utsträckning sin grund i sådana psykologiska förändringar —
varefter dessa ändringar i sin tur kunna föras tillbaka till en mängd
andra företeelser, på religionens, det filosofiska tänkandets,
litteraturens, konstens o.s.v. områden. Det är alltså givet att den
ekonomiska historieforskningen med tusentals trådar är förbunden med
all annan samhällsforskning och särskilt med all annan
historieforskning. En isolerad ekonomisk historia är ett oting eller en omöjlighet,
lika mycket som en isolerad litteratur-, konst- eller krigshistoria är
det. Å andra sidan är det lika givet att en historieforskning som icke
bereder rikligt utrymme åt den ekonomiska historien har stympat sig
själv, har berövat sig en av sina viktigaste lemmar.
Nu är det emellertid icke fråga om ekonomisk historia i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
