Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 2. Medeltiden
- Allmänna synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. 2 • Medeltiden
Allmänna synpunkter
Källorna till Sveriges ekonomiska historia under Medeltiden äro lika
mycket sämre än deras motsvarigheter för många andra länder som de
därefter bli bättre än dessa; åtminstone förefaller det på nuvarande
stadium som om också förra hälften av detta omdöme skulle vara
berättigad, fastän genomarbetningen hittills har varit så ofullständig
att man ej kan yttra sig med full säkerhet. I den mån omdömet
är berättigat, gäller det främst svårigheten att få kvantitativa mått
på företeelserna, vilket efter min mening på flertalet områden är
nästan nödvändigt för att kunna säga någonting av större värde om
den sociala verkligheten. Det föreligger vissa räkenskaper, ur vilka
kvantitativa slutsatser kunna dragas, men de äro sporadiska och
tillåta sällan det studium av utvecklingens allmänna förlopp som också
utgör en nödvändig förutsättning för djupare insikt i sammanhang;
emellertid är det möjligt att detta slags material skulle kunna
kompletteras ur ännu obearbetade källor. Utländska källor är det
visserligen ej alldeles ont om; särskilt lämna Lübecks tullräkenskaper
mycket viktiga bidrag till den svenska utrikeshandelns historia vid
flera tidpunkter. Men utlänningarna kommo endast i förbindelse
med ytskiktet av det svenska samhället och lämnade därför
knappast några bidrag till kännedomen om dess grundläggande
karaktär.
Det svenska samhällets grundkaraktär belyses, såvitt man nu kan
se, huvudsakligen av två slags verkligen till Medeltiden hörande
källor, nämligen dels landskapslagarna och de två landslagarna — i
mindre grad stadslagarna, på grund av städernas mycket obetydliga
roll — dels urkunderna, sådana de föreligga tryckta för större delen
av tiden i Svenskt Diplomatarium; man får hoppas att en
djupgående bearbetning av den sistnämnda stora urkundsserien skall
kunna upplysa om mycket mer av den svenska Medeltidens
ekonomiska historia än vi för närvarande känna. För städerna flyta också
de inhemska källorna mycket rikligare än för landsbygden, åtminstone
för Medeltidens sista period. Viktigast äro därvid de s.k.
tänkeböckerna; de utgjorde på samma gång rådhusrätternas protokoll,
i vår tids mening, och redogörelse för den mängd olika ärenden som
förelädes dessa myndigheter i deras egenskap av magistrater och
kasta därigenom ett mycket mångsidigt ljus över stadslivet. Viktigast
bland tänkeböckerna äro givetvis Stockholms, som börja år 1474.
Också längder och räkenskaper av olika slag föreligga för städernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:57:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0024.html
