Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Periodindelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsträckning plötslig förvandling. Den reservationen får dock göras att
Stormaktstidens senare del, från Karl XI:s reduktion, på mycket
viktiga inre områden verkligen innebar en övergångstid till tiden
efter 1720. Den nya, med 1720 påbörjade periodens namn måste bli
ganska godtyckligt; för egen del har jag stannat vid beteckningen
Det moderna Sveriges grundläggning, trots att naturligtvis denna
grundläggning i många hänseenden går obegränsat både långt
tillbaka och långt fram i tiden. Beteckningen får emellertid sin
motivering genom den ganska utpräglade ökning i modernitet som
utmärker särskilt tiden efter 1720. Som slutpunkt kan man sätta 1815,
även om året 1809 på vissa områden, kanske särskilt den ekonomiska
litteraturens område, utgör en bättre slutpunkt.
Tiden mellan 1815 och 1870 kan betecknas som Det stora
genombrottets förberedelse, då förutsättningarna för l’ancien régimes
försvinnande på så gott som alla punkter lades, mest uppenbart och
påtagligt inom lagstiftningen men också inom teknik och organisation
på alla områden. Gränsstenen ligger där för Sveriges del ganska
tydligt omkring år 1870. Som sista period före det första världskriget
kan man då få 1800-talets färdiga samhälle, 1870—1914. I det
följande sammanslås dessa två perioder av bekvämlighetsskäl till en,
i det att förändringarna på många områden voro så oavlåtliga att
förloppet bättre framträder därigenom.
Världskrigets och mellankrigstidens ännu ganska svåröverskådliga
period ger sig tämligen själv. Vad som därefter kan komma
undandrar sig naturligtvis än så länge alldeles vår bedömning, det måste
kanske alldeles särskilt komma att bero på det nu pågående krigets
utgång. Men sannolikheten talar för att man får dra en gräns också
vid år 1945.
Som man finner, följer denna indelning i huvudsak den politiska
historiens. Delvis sammanhänger mitt val av periodindelning med
materialets beskaffenhet, som i hög grad beror av de växlande
politiska institutionerna; och det kan hända att den studiemetod jag har
måst följa vid utforskningen av Sveriges ekonomiska historia,
nämligen att gå direkt till de arkivaliska källorna, har kommit att ge just
deras karaktär en större roll för indelningen än som är den mest
ändamålsenliga. Men det förefaller som om man också ur synpunkten
av själva föremålet för forskningen skulle ha goda skäl till denna
indelning, utan att därför på något sätt utesluta möjligheten av
andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
