- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
46

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Byte inom jordbrukssamhället - Bergshantering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utöver vad de själva vare sig direkt eller indirekt kunde förfoga över. Redan härigenom var självhushållningen genombruten, t.o.m. i ganska stor omfattning. Egendomligt nog kan man kanske säga att detta tillstånd, som snarast stärktes fram emot tiden för Karl XI:s reduktion, sedermera fick en regress, i det att adeln sedan blev mer jordbrukare och mindre räntetagare; det kan alltså icke utan vidare anses att utvecklingen gick från självhushållning till byteshushållning över hela linjen, också om detta givetvis var dess huvudriktning. Huruvida detta system av ensidiga prestationer från böndernas sida utgjorde första ledet av ett verkligt, fritt byte, berodde sedan i sin ordning på i vad mån mottagarna hade användning för de mottagna varorna i sin egen hushållning eller behövde tillbyta sig annat för dem och då läto dem gå vidare. Om det senare var fallet, utgjorde skatter och avgifter i form av livsmedel en av de vägar varpå livsmedel överfördes från överskotts- till underskottsområden. Omvänt kunde motsvarande prestationer i annan form än livsmedel draga till sig sådana, i den mån mottaget järn och andra förädlingsvaror tvärtom såldes till bönder mot livsmedel. Slutligen gick också proportionsvis ganska mycket av kronans naturauppbörd till export och lade alltså grunden till ett internationellt byte. Huvudresultatet av allt detta var att ett nästan fullständigt agrariskt samhälle — i betydelsen av ett samhälle där nästan alla människor i de breda lagren ägnade sig åt jordens bruk — alls ej uteslöt öppenhet i hushållningen, dels genom byte av många olika slag och dels genom ensidiga prestationer. Annorlunda uttryckt innebar detta för det första att de som ägnade sig åt jordens bruk ej gjorde enbart detta utan också producerade för marknaden eller saluförde andras produkter, samtidigt med att de eller deras familjer producerade för sig själva, samt för det andra att jordens brukare fingo förse samhällets maktägare med deras materiella behov. Det återstår nu endast att närmare betrakta vad jag förut har kallat samhällets överbyggnad, sålunda — frånsett maktägarna — sådana näringar som framställde annat än livsmedel. Bland dem kommer bergshanteringen i första rummet.

Bergshantering

Av bergshanteringens olika grenar blev järnhanteringen med tiden den ojämförligt viktigaste, och det är troligt att den med få undantag alltid hade varit det, medan det är säkert att den utgjorde den äldsta grenen. I sin äldsta form var järnhanteringen emellertid icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free