Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
70 Medeltiden
1947) finner man en framställning av det svenska hantverket under
bl.a. medeltiden.
Det ytterst knapphändiga källmaterialet tillåter endast några
allmänna reflexioner rörande hantverkarnas antal, geografiska
fördelning och yrkesdifferentiering i medeltidens Sverige.
Lanthantverket dominerade under denna period, vilket framgår av
landskapslagarna. När antalet städer och deras invånarantal ökade,
började också den gängse stadsekonomiska åskådningen göra
gällande att hantverket i princip borde förläggas till städerna. Under
medeltiden resulterade emellertid denna åskådning inte i något
handlingsprogram.
Vad stadshantverkarna beträffar tillåter det bevarade
källmaterialet något mer detaljerade reflexioner. Före stadslagens tillkomst,
dvs. före 1350. förekomma i diplommaterialet sådana hantverkare
som tillfredsställde de mer elementära konsumtionsbehoven.
Skräddare, skinnare, garvare, bältare och smeder nämnas relativt ofta. Av
de mer ”lyxbetonade” yrkena märkas framför allt guldsmederna.
Givetvis kan det ha förekommit hantverkare, vilkas tillvaro inte
avsatt spår i det bevarade materialet. Lindberg anser det dock säkert,
att en så långt driven yrkesdifferentiering som förekom i t.ex. Lübeck,
inte existerade i Sverige före 1350.
Efter 1350 är materialet för Stockholms del relativt rikligt. Här
äro skomakare och skräddare talrikast företrädda, men även
guldsmederna äro starkt representerade. Inom livsmedelsbranschen voro
bagarna och köttmånglarna de största grupperna.
I fråga om övriga städer är materialet betydligt sämre än för
Stockholm. En undersökning som företagits beträffande Jönköping
visar att i det tillgängliga materialet följande fem yrken oftast
omnämnas: skräddare, skomakare, bältare, guldsmeder och grytstöpare.
Lindberg understryker dock att värdet av en dylik statistik är
ytterligt begränsat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>