- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
75

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Medeltidshushållningens organisering (1520—1600) - Nationell självförsörjning - Den ekonomiska politikens ledstjärna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den ekonomiska politikens ledstjärna 75 som hot över lübeckarna och Danzigborna, ty i både import och export förblevo deras hemstäder de allt dominerande handelsorterna. Först mot århundradets slut ändrades detta och en Nordsjöhandel kom i gång, såsom belyses av följande lilla sammanställning över Nordsjöfartens andel i Stockholms import 1571—1620: År 1571 1581 1585 1590 1600 1610 1620 Nordsjön.............4.8 8.4 9.7 11.9 19.6 29.8 31.7 därav Holland ... 2.7 7.4 4.8 9.5 10.3 16.6 26.6 Den ekonomiska politikens ledstjärna Gustaf Vasas framgångsrika politik var rent medeltidsmässig också i fråga om naturahushållning. Penningar intresserade honom egentligen endast för skrinläggning, och han samlade såväl i herr Eskils gemak på Stockholms slott som på andra slott en stor skatt; den försvann sedan som snö för solen under Erik XIV:s regering, närmast på grund av nordiska sjuårskriget. När det gällde utgifter, ville Gustaf Vasa ha varor och icke pengar; så t.ex. sade han vid ett tillfälle att det förestod honom en ”dråpelig umkost” och att han därför hellre tog ut ett stort bötesbelopp i varor än i pengar — pengar skulle ej offras på utgifter. Det rådde härvid en ur många synpunkter lärorik motsats mellan hans uppfattning och den som sedan kom att bli allenarådande hos merkantilismens statsmän, exempelvis hos Ludvig XIV:s ryktbare finansminister Colbert, den statsman som mest genomfört företrädde merkantilismens idéer. Colbert företog sig att fastställa Frankrikes penningbehov med ledning av de utgifter hans härskare hade behov av, dvs. räknade med att statsutgifternas storlek helt och hållet måste begränsas till penningmängdens storlek — vilket, i parentes sagt, i hög grad var felaktigt också på grund av att samma penningmängd går i byte många gånger under ett år. Skillnaden mellan Gustaf Vasas och Colberts åskådning sammanhängde delvis med den förändring som näringslivet under mellantiden hade undergått, sålunda penninghushållningens framträngande. Delvis berodde den emellertid också på annat än verkligheten, nämligen på ändrade föreställningar om samma verklighet. Ty med alla sina stora praktiska olägenheter erbjöd naturahushållningen större möjligheter att genomskåda de ekonomiska sammanhangen, därför att penningslöjan ej dolde den bakomliggande verkligheten; och i själva verket lade Gustaf Vasa på många områden i dagen en insikt i ekonomiska sammanhang som de flesta av hans efterträdare kunde ha avundats honom. Sålunda gällde detta icke endast hans syn på pengarna direkt, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free