Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Utgångspunkt i maktutvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 4 • Hushållningen under internationell
påverkan (1600—1720)
Utgångspunkt i maktutvecklingen
Stormaktstiden, som ju utgör den politiska historiens namn på den
period det nu gäller, ställde svenska folket inför svårare politiska
uppgifter än någonsin vare sig förr eller senare och blev därigenom
en av perioderna för stora ändringar i Sveriges ekonomiska liv, eller
— som man kanske med större rätt kunde säga — gjorde definitivt
slut på den hushållning utan varaktiga förändringar som dessförinnan
hade varit rådande.
Det har ej ännu i Sverige funnits någon längre tidrymd då allt
svenskt ekonomiskt liv i samma grad som under Stormaktstiden varit
inriktat på att skapa förutsättningar för politiska insatser; och dessa
togo då svenska folkets krafter i anspråk så långt detta över huvud
taget lät sig göras. Visserligen var gränsen för en sådan kraftyttring,
i förhållande till landets resurser, mycket snävare än den sedan har
blivit, ty ett agrarsamhälle med svagt utvecklat både inhemskt och
internationellt byte bjuder redan oavsiktligt ett motstånd mot sådana
förändringar som kunna genomföras snabbt och effektivt i nutidens
byteshushållande samhällen; det är nämligen i första rummet på
bytets väg som hastiga omställningar kunna genomföras. Eftersom
den förra typen fortfor att i grundläggande delar prägla Sveriges
ekonomi ännu vid Stormaktstidens slut, så innebar detta en mycket
viktig begränsning.
Politiken gjorde sina verkningar gällande både genom de åtgärder
som den framtvang och genom de följder den fick. I det förra
hänseendet var det mest påtagliga de väldiga anspråk som ställdes på
svenska folkets levande och döda krafter, genom en krigsperiod på
sammanlagt 75 år av 120, utöver de år som hörde till 1500-talet.
Men därtill kom, som mindre uppenbart men ej mindre viktigt, den
omställning av landets näringsliv som följde av nödvändigheten att
verkställa betalningar i former som spelade en underordnad roll i
Sverige men däremot voro de vanliga i de länder där krigen fördes.
En ytterligare svårighet låg så till vida i detta senare faktum, krig
på främmande mark, att en överföring av svenska tillgångar till
utlandet icke utan vidare kunde gå för sig — den företeelse som under
1920-talet, i samband med det krigsskadestånd Tyskland då skulle
åläggas, brukade kallas transfer-problemet.
Något av en försmak härav fick Sverige nästan vid periodens
början genom den andra Älvsborgs lösen till Danmark, efter freden
4 Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
