Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Utgångspunkt i maktutvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
98 Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720)
i Knäred 1613. Detta krigsskadestånd skulle nämligen betalas i
sådana riksdaler ”som i Tyskland gängse äro”. Längre fram och under
mycket längre tid gjorde samma företeelse sig gällande genom att
1600-talets krig i övervägande grad fördes med legotrupper, som
måste betalas i helt andra former än den vari de svenska truppernas
ersättning utgick. Hur förtvivlat läget av denna anledning mycket
ofta kunde te sig framgår av ett brev som Gustaf II Adolf skrev till
Axel Oxenstierna under sommaren 1631, alltså före slaget vid
Breiten-feld — inom parentes sagt, på ett språk som sedan farfaderns tid
hade blivit i hög grad latiniserat: ”Vi hade esomoftast givit Eder,
herr kansler, vårt tillstånd till känna, huruledes Vi med största
armod, besvär och disordre hava hulpet oss och arméen, denna tiden
igenom, i det Vi av alla Våra tjänare äro vordna förlåtna [= [-övergivna]-] {+över-
givna]+} och allenast ex rapto [genom rov], till alla Våra vänners skada
och förtret, kriget hava måst föra, vilket ock denna stunden
conti-nuerar, då Vi inga andra medel hava att tillgå, folket att contentera,
vidare än vad de sig själva med olideligt plundrande och röveri
usurpera.”
Å andra sidan minskade visserligen krig på utländsk mark och
användning av legotrupper i hög grad kravet på rent personliga
svenska krafter, och även de materiella resurserna togos därigenom
mindre i anspråk, av den anledningen att krigsskådeplatsen i äldre
tider alltid mycket mer än i moderna krig fick släppa till
underhållet. I det sistnämnda hänseendet var skillnaden mellan
krigsskådeplats och hemort mycket större på den tiden än för närvarande, icke
blott sedan luftkriget har tagit sin nuvarande väldiga omfattning och
halvt utplånat skillnaden mellan hemort och front, utan också
dessförinnan, som man kan se i fråga om de lidanden som tyska folket
fick underkasta sig under det förra världskriget utan att ha sett en
utländsk soldat på sin mark. Utan de bidrag till Sveriges krig som
därigenom kommo utifrån skulle förmodligen bördan ganska
betydligt ha överstigit det folkfattiga och ekonomiskt efterblivna landets
krafter. T.o.m. så som det var togos svenska folkets krafter tydligen
ofta i anspråk intill det möjligas gräns.
Medan detta gällde krigspolitikens förutsättningar, så voro dess
följder icke mindre viktiga för landets ekonomiska prägel, framför allt
genom den ström av utländska inflytelser som Sverige därigenom
blev föremål för. Ty fastän det sällan beaktas, borde det ej vara
svårt att inse att just tider av stor militär och utrikespolitisk
kraftutveckling för ett land i högsta grad måste öka dess kontakt med
andra länder; när då de andra länderna voro så mycket tidigare
utvecklade som fallet var i förhållande till Sverige under 1600-talet,
så borde det nästan vara självklart att resultatet skulle ha varit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
