Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Utgångspunkt i maktutvecklingen - Välståndets växlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Välståndets växlingar 99
ström av utländska inflytelser på det svenska samhället. Också den
nyss antydda omställningen av Sveriges näringsliv var ägnad att
draga landet in i den allmänt europeiska ekonomiska utvecklingen
och att således göra slut på dess isolering i detta hänseende.
Utvecklingstendensen har föranlett det namn jag satt på perioden.
Välståndets växlingar
Genom det diagram över utvecklingen av den mantalsskrivna
befolkningen, i ett antal svenska län från åren närmast efter Gustaf II Adolfs
död ända in på 1800-talets början, som är fogat till denna bok kan
man på ett ganska oväntat sätt följa den återverkan som
utvecklingens olika stadier utövade på svenska folkets villkor. Siffrorna
för den mantalsskrivna befolkningen ha ofta fått tjäna som grundval
för beräkningar av totalfolkmängden, men en närmare undersökning
har visat att de äro oanvändbara för detta ändamål, därför att
man-talskommissarierna i allmänhet icke upptogo flere individer i sina
längder än sådana som väntades bli i stånd att betala
mantalspen-ningarna. Emellertid medför tydligen just detta att siffrorna för
antalet upptagna personer i stället ge uttryck för det ekonomiska
läge som, enligt mantalsförrättarnas bedömning, rådde vid de olika
tidpunkterna; och en ingående undersökning av mantalslängderna
har visat sig med ganska få undantag bekräfta att det förhållit sig så.
En kort genomgång av diagrammets innebörd kan därför kasta ljus
över periodens ekonomiska förlopp i dess återverkan på folkets
villkor.
Om man då börjar från diagrammets början, så finner man under
1630-talets senare hälft åtminstone för vissa län en stark uppgång,
som jag emellertid icke är i stånd att förklara. Däremot får man
ett ytterst starkt intryck av skördarnas betydelse för befolkningens
ställning genom de djupa vågdalar som för alla län komma till
uttryck vid åren 1650 och 1651. Åren präglades nämligen av en stark
missväxt, delvis i sammanhang med översvämningar, och dessa voro
särskilt svårartade i Östergötlands län, där nedgången i kurvan också
är mest våldsam. Därpå följde ett uppsving, särskilt utpräglat under
Karl XI:s förmyndare, och det är av intresse att
förmyndarregeringens främste man, den mäktige ridsdrotsen Per Brahe, i sitt tal
till den myndigblivne Karl XI kallade perioden ”en verklig
guldålder” (vere aureum seculum).
Därefter följde emellertid det danska kriget, i samband med svåra
missväxter, och det är högst karakteristiskt för de bestämmande
faktorerna att vågdalarna i detta fall voro så särskilt djupa; som man
finner, var det i flertalet län inga år som lågo lika lågt som dessa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
