Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Välståndets växlingar - Landets resurser - Koppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Koppar 101
de värsta peståren. Därefter följer i diagrammet den delvis rent av
svindlande uppgången efter fredens återinträde; men den tillhör ej
den nu behandlade perioden utan är just uttrycket för skillnaden
mellan denna och den följande.
Landets resurser
Ur ekonomisk synpunkt blev frågan om möjligheten att möta den
långa krigstidens ansträngningar i första rummet en fråga om vilka
resurser Sverige förmådde att båda upp. Jordbruket utgjorde
naturligtvis fortfarande den utan jämförelse viktigaste grundvalen för
folkets försörjning, men för de specifika krigsbehoven var det helt andra
varor än livsmedel som närmast kommo i fråga, kanske främst
exportvarorna, därför att endast dessa kunde skapa exportvalutor, för att
använda ett modernt uttryck. Därvid var Sveriges läge i vissa
hänseenden ovanligt gynnsamt och så till vida betydligt gynnsammare
än det har varit efter 1700-talets slut, t.o.m. gynnsammare än det
blev efter 1720. Genom omständigheternas makt hade Sverige
nämligen fått något av en monopolställning i fråga om alla sina tre
viktigaste exportvaror, koppar, järn och tjära. Uppgiften skall nu
närmast bli att framställa läget för dessa tre varor och den politik
för vilken de blevo föremål, till stor del i krigföringens intresse.
Koppar
Den starkaste förbindelsen mellan Sveriges stormaktspolitik och
landets produktion erbjöd kopparhanteringen. Ingenting i Sveriges
ekonomiska liv företedde samma klara tidsöverensstämmelse med den
yttre politiken som fallet var med kopparen.
Produktionen tog sin egentliga fart med det nya århundradets
början. Först var det därvid den redan förut omtalade efterfrågan
på koppar som kom från Spanien, i samband med att detta land fick
nästan ren kopparmyntfot. Den spanska kopparutmyntningen var
under åren 1599—1606 årligen upp emot dubbelt så stor som under
de eljest kända, senare perioderna, och det är givet att den
efterfrågan på koppar från Europas mäktigaste stat som detta
medförde måste utgöra en stark eggelse. Kort efteråt inträffade
betalningen av den andra Älvsborgs lösen. Denna betalning försiggick
till större delen på sådant sätt att kronan sålde hela
kopparproduktionen — som hade monopoliserats i dess hand — åt köpmän, som
sedan i sin tur utförde och sålde varan på alla Väst-, Nord- och
Mellan-Europas marknader, framför allt Amsterdam och Lübeck;
den betalning i riksdaler som då begärdes och erhölls användes sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
