- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
111

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Järn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Järn 111 statistiken att vår järnexport icke mötte något avbräck utan endast kom att gå på dessa hamnar i stället för direkt på England. Det var alltså en i viss mån imponerande ställning som Sverige intog på detta område under Stormaktstiden, och järnhanteringens betydelse både för det svenska näringslivet som helhet och för dess tillgång på ut-landsvalutor är påtaglig. Likväl kan man mycket lätt komma att överskatta betydelsens räckvidd. Ett land med en sådan ställning som Sverige då intog på järnmarknaden skulle i nuvarande stund vara både ekonomiskt och politiskt dominerande, det skulle utgöra ett slags 1600-talets motsvarighet till Förenta Staterna för närvarande. Något ens tillnärmelsevis därmed jämförligt var det emellertid alls ej fråga om. Detta framgår redan av ett sådant förhållande som att Sverige, trots att det levererade omkring 40 % av Englands totala järnbehov, likväl icke representerade mer än ungefär 4 % av Englands totalimport. Anledningen till att järnet följaktligen vägde så pass lätt i förhållande till andra varor mot vad det nu gör var, att järnbehovet på den tiden var så obetydligt i förhållande till det nuvarande. Dess roll i nutiden är en verkan av den omvälvning som ligger mellan 1600-talet och 1800-talet, nämligen vad man brukar kalla den industriella revolutionen. Först därigenom har nämligen framställningen av produktionsmedel, vad man kan kalla förproduktionen, fått den dominerande betydelse som den nu har i förhållande till framställningen av färdiga varor; produktionsapparaten, som ju jämte kommunikationerna är den största avnämaren av järn, var med andra ord mycket obetydlig i jämförelse med nutiden. Men därtill kommo två andra faktorer som i hög grad minskade järnets roll på exportmarknaderna. Så egendomligt det kan låta, framställde man det stora flertalet maskiner av trä, icke av järn; och i den mån järnet var oumbärligt för maskinens ändamål, sökte man begränsa användningen till de delar därav som nödvändigt krävde metall, medan konstruktionerna i övrigt gjordes av trä. Detsamma var fallet med ledningar och kommunikationsmedel. Man kan ännu här och där i Bergslagen — där ju järnet ändå var särskilt lätt att tillgå — finna spår av de gamla ”konstgångama”, eller upp-fordringsverken och transmissionerna, av trä; och för de överföringar av vatten som spelade en stor roll användes så gott som uteslutande trärör — genom vars fogar vattnet, inom parentes sagt, strömmade. När det förhöll sig så på det friska trädet, kan man förstå hur det måste ha varit med det torra; och ur jämtillgångens synpunkt var England vid denna tid ett ovanligt torrt träd. För det tredje tillkom det att de flesta länder, i motsats till England, visserligen intet järn hade att avvara men å andra sidan hade ganska små behov av järn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free