- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
124

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Utlänningarnas roll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utlänning, först en holländare och sedan en holsteinare; den högsta lokala styresmannen ansågs därutöver nästan givet böra vara utlänning. I stadens praktiska verksamhet dominerade holländarna och över huvud taget utlänningarna fullständigt. Hamnbygget leddes av två holländare, som också fingo anställa holländsk arbetskraft; fisket och än mer sillberedningen ansågos självskrivet tillhöra holländare; en i Göteborg bosatt holländare blev ledare för det första tjärukompaniet; stadens jordegendomar anförtroddes åt införskrivna holländska bönder; läkarna voro i allmänhet holländska; och t.o.m. när staden skulle skaffa sig en barnmorska ansågs det nödvändigt att införskriva en holländsk änka. Inom handeln var läget självklart likartat, frånsett att också en engelsman spelade en ganska stor roll bland köpmännen och senare åtskilliga tyskar kommo till. När man möter sådana detaljer som de nu meddelade, ligger det närmast till hands att uppfatta 1600-talet som en upprepning av den hanseatiska tiden i Sveriges historia. Men i verkligheten var skillnaden grundväsentlig. Hanseaterna kände sig som bärare av en högre kultur och uppfattade Sverige som ett kolonialland för exploatering; de acklimatiserade sig aldrig utan behöllo sin tyska prägel. 1600-talets invandrare kommo däremot ej ens på den tanken att landet skulle ha varit deras; och de och deras barn acklimatiserade sig med nästan obegriplig fart — redan andra generationen var så gott som undantagslöst svensk till språk och seder. Ett karakteristiskt exempel utgjorde två bröder De Besche, tillhörande en släkt vars förste representant i Sverige hade kommit in omkring sekelskiftet 1600. Ett par medlemmar av släktens tredje generation i Sverige sattes i spetsen för de svenska bruksarbetare som Colbert hade lyckats förvärva; och fastän släkten liksom De Geers — med vilken den från början hade haft starka förbindelser — ursprungligen kom från det fransktalande biskopsdömet Liége, så klagade en av de två hos Colbert anställda bröderna över sin oförmåga att skriva franska. Invandrarna blevo med andra ord delar av svenska folket och kunde efter en generation icke skiljas från dem som hade varit i Sverige sedan hednatid, visserligen samtidigt med att de i många hänseenden gjorde det svenska samhället till något annat än det hade varit från början. Om någon partikularism blev det icke fråga. Fastän Gustaf II Adolf i sin iver att locka in holländska invandrare till Göteborg bl.a. hade lovat att staden skulle få sin egen privaträtt — något som hade många motsvarigheter i det feodalt splittrade Tyskland — så förekom i verkligheten icke ens en antydan därtill. Detta var uppenbarligen uttryck för svenska statens styrka; invandrarna voro glada att finna placering under dess styrelse och att bli dess goda, hedrade och gynnade tjänare. Under den hanseatiska tiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free