- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
126

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720) - Utlänningarnas roll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade staten varit maktlös och därför ur stånd att trycka en svensk prägel på de självmedvetna köpmännen. Det gällde icke blott styrka utan också målmedvetna åtgärder från statens sida. Från början åsyftade den att smälta in utlänningarna i det svenska samhället. Det är sålunda icke litet betecknande i vilken enorm utsträckning de fingo svenskt adelskap och därmed placering i rikets första stånd; icke mindre än 42 1/2 % av samtliga på svenska riddarhuset introducerade ätter härstamma från utlänningar enbart på fädernet, sålunda med bortseende från alla som hade utländsk mödernehärstamning; och inom städernas borgerskap förhöll det sig icke annorlunda, också om relationen i detta fall ej kan anges siffermässigt. Man kan allmänt taget säga att medan två av stånden, präster och bönder, så gott som helt och hållet voro av svensk härstamning, så var det minst lika vanligt att finna utländsk som svensk härstamning i de andra stånden, adeln och borgerskapet. Samtidigt med att staten alltså slog upp dörrarna på vid gavel för alla utlänningar som kunde göra god tjänst, var den mycket litet nogräknad i fråga om svenskhet i utvärtes måtto. Detta var uttryck för den frånvaro av nationalism i ordets egentliga mening som över huvud taget utmärkte den äldre europeiska utvecklingen. Utan tvivel var detta ett arv från den prägel som den västerländska odlingen hade fått genom den romerska universalstaten och den universella Medeltidskyrkan; just därför att vi nu äro så långt ifrån ett sådant tillstånd, förefalla många av dess yttringar oss nu nästan stötande. Sålunda var respekten för svenska språkets renhet nästan obefintlig; en sådan man som Axel Oxenstierna skrev ett med latin och i någon mån tyska alldeles uppblandat språk, och han stod långt ifrån ensam. Utlänningarna förblevo därför också oförhindrade att använda sitt eget språk när det passade dem; sådant ansågs vara en världslig sak. Högst betecknande är sålunda exempelvis en öppen votering på riddarhuset som inleddes med icke mindre än fyra yttranden på främmande språk, tre på tyska och ett på holländska; det sistnämnda var Louis De Geers och utgör det enda bidrag till riddarhusets debatter från hans sida som protokollen innehålla. På samma sätt brewäxlade också statens högsta dignitärer på sina hemspråk med kungliga personer och regeringsmedlemmar, såsom exemplifierats i De Geers fall men också förekom hos personer med långt mer officiell ställning. Det säger sig självt att en så stark utländsk inverkan icke inskränktes till sådant som i nutida ögon ter sig nyttigt för svenska folket. Allvarligast var därvid den syn på bönderna som invandrarna togo med sig från sina feodala hemländer och som utgjorde en av de stora faror för vilka den gamla svenska bondefriheten under denna tid var utsatt, varom skall talas på sitt ställe i det följande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free