Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 4. Hushållningen under internationell påverkan (1600—1720)
- Städer och stadspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Städer och stadspolitik
I vad mån den riktning som den medvetna ekonomiska politiken i
Sverige tog under denna period berodde på utländsk inverkan, är
svårare att säga. Den största och ojämförligt viktigaste delen av
denna politik var intimt förbunden med statsverksamhetens övriga,
ofrånkomliga problem och fick sin prägel därifrån. Men vid sidan
därav förekommo stora områden som fingo sin riktning genom
doktriner, vilkas ursprungliga härstamning icke i någon högre grad var
inhemsk, fastän man å andra sidan måste säga att den på ett av sina
områden var betydligt äldre än Stormaktstiden.
Detta område var det som behärskades av den stadsekonomiska
tendensen, för vilken ju redan Karl IX hade varit en exponent och
t.o.m. den mest utpräglade av alla. Politiken fortsatte i stort sett
oförändrad hela den nu ifrågavarande perioden igenom, men den fick
en ny tillämpning genom en serie stadsgrundningar som överträffade
allt vad som tidigare hade varit och ännu mer vad de följande
århundradena skulle medföra; först vår egen tid har haft något
liknande att uppvisa och då i verkligheten med en helt annan innebörd.
Det egentliga motivet till 1600-talets stadsgrundningar var nämligen
att ge effektivitet åt den stadsekonomiska politikens grundsatser,
dvs. att flytta vad man ansåg böra vara stadsnäringar inom
stadsgränserna och icke tillåta deras utövning genom bönderna.
Resultatet blev utvärtes sett nästan jämnt en fördubbling av antalet
städer i det egentliga Sverige; mot 33 förut grundade städer stodo
31 nya. Så till vida kunde det förefalla som om hälften av det svenska
stadsväsendet härstammade från Stormaktstiden. Men i verkligheten
förhöll det sig helt annorlunda, om man nämligen går längre än till
städernas antal. Ty det var rent undantag att dessa nygrundade städer
fingo någon egentlig livskraft, vare sig då eller senare. Man har
visserligen icke siffror för den svenska stadsbefolkningen som helhet
förrän år 1800, men det hade ju då också funnits tillräcklig tid för
de nya stadsgrundningarna att visa vad de dugde till. Resultatet var
långt ifrån imponerande, också i jämförelse med det som gällde för
de äldre städerna. Tar man hela den svenska stadsbygden under ett,
sålunda också den del som tillhörde de under 1600-talet förvärvade
provinserna på skandinaviska halvön, så visar det sig att endast 28 %
av stadsbefolkningen levde i dessa nya städer, som dock utgjorde i
det närmaste halva antalet. Medan de äldre städerna hade en
genomsnittlig befolkning av 1 600, så sjönk siffran till 1 000 för de nya
städerna; och även denna sista, i moderna ögon mycket anspråkslösa
siffra nåddes endast av en tredjedel bland de nya, mot gott hälften
för de gamla, så att medelsiffran 1 000 för de nya berodde på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:57:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0129.html
