- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
152

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Befolkningsutveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

152 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) vare sig uppåt eller nedåt för vare sig födelse- eller dödstal; förändringarna utgjorde endast kastningar mellan de olika åren, medan allting på lång sikt i det väsentliga tedde sig oföränderligt. Detta liksom det föregående är i hög grad utmärkande för l’ancien régime. Däremot är det möjligt att man kan upptäcka en viss periodicitet i siffrorna, sålunda något motsvarande de modenia konjunkturväxlingarna, också om det lär vara omöjligt att säga huruvida företeelsen hade något samband med vad man vanligen kallar konjunkturväxlingar. De siffror som förete en sådan regelmässighet äro dödstalen, nämligen deras toppar, som ha ett avstånd på fem å sex år med ganska få undantag; egendomligheten är så mycket större som skörde-variationerna — också inlagda på diagrammet (t.o.m. två gånger, upptill och nedtill) — icke alls förete lika utpräglad regelbundenhet. Huruvida detta har äldre motsvarigheter är det omöjligt att hysa någon grundad mening om. Diagrammet visar emellertid hur felaktigt äldre tiders läge be-dömes, när man anser det ha varit präglat av stor jämnhet i de ekonomiska förhållandena. Det är visserligen fullt riktigt — så som det just sagda antyder — att samhällsstrukturen ändrades mycket långsamt i jämförelse med vad vi nu äro vana vid; men i stället voro de kortvariga fluktuationerna mångdubbelt starkare än de sedan ha blivit; för att få en föreställning om det senare behöver man endast jämföra högra och vänstra sidan av diagrammet. Äldre tiders ekonomiska växlingar voro till alldeles övervägande del beroende av naturens godtycke, och vad människan kunde göra däråt vägde ganska lätt, medan de nutida växlingarna äro av rakt motsatt typ, beroende av samhällets godtycke mycket mer än av naturens. Kontrasten mellan de två företeelserna visar följaktligen — i strid med särdeles mycket av vad som brukar påstås — att samhällets förvirringar trots allt som regel äro mycket svagare än naturens. Däri ligger, närmare bestämt, att drivkraften för växlingarna mellan de olika åren i första rummet utgjordes av skörderesultaten. Om man vill göra sig mödan att på diagrammet genomgå förbindelsen mellan skördeväxlingarna och dödlighetens växlingar skall man finna att de med ytterst få undantag rörde sig på samma sätt, endast med undantag av att dödlighetens växlingar kanske vanligast kommo året efteråt — ävensom med ett allmänt undantag för verkligt svåra hem-sökelser av andra slag, huvudsakligen krig, fastän en enstaka gång (1778—79) också en farsot, nämligen smittkoppor. Folkökningens kurva varierar uppenbarligen i stort sett i samma riktning som skördarna men i motsatt riktning mot dödligheten. Den djupare innebörden härav är att befolkningen fortfarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free