- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
151

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Befolkningsutveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Befolkningsutveckling 151 len gäller, förhåller det sig till största delen men icke alldeles undantagslöst på samma sätt, i det att icke blott perioden 1806—10 utan också perioden 1771—75 visade ren folkminskning, i det sistnämnda fallet t.o.m. utan krig. Men för alla längre perioder var kontrasten tydligen ofantlig, och fastän det är svårt att veta något om motsvarande förhållanden utomlands, torde man kunna antaga att den svenska utvecklingen under 1700-talet väl kunde hålla jämna steg med flertalet länders, fastän å andra sidan ett land som England, där den moderna industrien bröt igenom, uppenbarligen hade en långt starkare folkökning. Om man går till ett närmare studium av vad denna utveckling innebar, så framträder mycket starkt 1700-talets mellanställning mellan ancien och nouveau régime, vilket på nytt är ett uttryck för att det moderna Sverige då grundlädes. Vad som i första rummet faller i ögonen är skillnaden mellan nativitetens och mortalitetens utveckling. Nativiteten företedde jämförelsevis svaga rubbningar; folkets vanor i fråga om fruktsamhet höllo sig i stort sett stabila, och detta icke blott på lång sikt utan också mellan de olika åren; det behövdes starka rubbningar i det ekonomiska livet för att utöva väsentligt inflytande på födelsetalen. Fruktsamheten utgjorde med andra ord den mest konstanta faktorn hos alla befolkningar i äldre tid, visserligen ej lika hög i alla länder eller ens i alla landsdelar inom samma land men proportionsvis mer opåverkad av andra förändringar än i nutiden. I stället företedde dödligheten våldsamma kastningar mellan de särskilda åren, kastningar som omedelbart återspeglade näringstillgångens växlingar. Följden var att födelseöverskott och folkökning i det väsentliga återspeglade dödlighetens växlingar, fastän vanligen med någon liten skärpning, på grund av att födelsetalen icke voro alldeles opåverkade. Med undantag av själva födelsetalen voro alla kurvor ytterligt oroliga, jämförda med moderna förhållanden, så som redan en hastig blick på befolkningsdiagrammet visar. Denna prägel på befolkningsrörelsen — som tämligen säkert var ännu tydligare i föregående tider — och närmare bestämt fruktsamhetens relativa oföränderlighet medför, i förbigående sagt, en stor fördel ur forskningens synpunkt; ty när man känner antalet födda under ett icke alltför litet antal år i följd, så är det möjligt att därifrån på grund av sin kännedom om nativitetens ställning draga sådana slutsatser om totalfolkmängden som kunna anses säkra inom jämförelsevis trånga gränser. På samma sätt som dödstalet men ännu mer likformigt än detta höll sig födelsetalet långt över sin nuvarande nivå. Till det utmärkande för tiden i demografiskt hänseende var också att det icke förelåg någon utvecklingstendens — någon ”trend” —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free