- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
156

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Befolkningsutveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) Det är icke heller något tvivel om att dessa voro tillräckligt svåra för att motivera höga dödssiffror; så dogo normalt 10—12 000 människor om året i tyfus och smittkoppor. Men detta är icke vad frågan gäller i nuvarande sammanhang, utan nu gäller det huruvida förekomsten växlade från år till år tillsammans med dödligheten; och detta visar sig icke ha varit fallet. Innebörden härav är att epidemierna i själva verket aldrig voro borta men att deras inverkan på dödligheten företedde en påfallande överensstämmelse med skördeväxlingarna; däri ligger tydligen att epidemierna snarast voro det verktyg genom vilket befolkningen minskades än den grundläggande orsaken till minskningen. Hur pass begränsad vikt andra faktorer än skördeväxlingarna hade för befolkningsutvecklingen kan man se av ett särskilt fall, nämligen läget under den stora deflation som blev en följd av att mössorna under åren 1767 och 1768 pressade ned den utländska växelkursen, med starka återverkningar på exportnäringarna. När man läser den samtida broschyrlitteraturen får man intrycket att landets undergång då stod för dörren; men befolkningsstatistiken talar ett helt annat språk. År 1767 var dödligheten anmärkningsvärt låg, endast 25.6 °/oo; den steg visserligen avsevärt till 1768, men likväl endast upp till 27.2 %o, en siffra som snarast låg under medeltalet på längre sikt och var lägre än exempelvis siffrorna för åren 1764 och 1765. Det högsta man kan säga är att en nedgång i dödligheten hade varit att vänta under 1768, på grund av skördeförbättring under dessa år, så att dödlighetens uppgång till en i sig själv måttlig nivå, men ej mer, kunde vara att tillskriva den särskilda faktorn, penningpolitiken och exportens därav framkallade nedgång. Å andra sidan finner man också i denna utvecklingstendens tecken till att en förändring hade inträffat. Som ganska snart skall framgå, är det tämligen påtagligt att en förbättring i utkomstmöjligheterna sedan det föregående århundradet hade ägt rum, icke blott tillfälligt utan varaktigt. Men en förbättring i utkomstmöjligheter kan alltid användas på två principiellt skilda sätt, nämligen till att möjliggöra antingen en större folkmängd utan standardförbättring eller en förbättring av standarden för en oförändrad folkmängd, varvid de två tendenserna givetvis också kunna kombineras. Schematiskt sett kan man säga att den förra av dessa utvägar var den som utmärkte äldre tider, liksom den också just var vad Malthus uppfattade som den dittills normala befolkningstendensen, medan den senare tvärtom i alltmer dominerande grad har blivit nutidens. Också på denna punkt intog 1700-talet en mellanställning, fastän visserligen med stark övervikt för den äldre typen. Det förhållandet att äktenskapsfrekvens och nativitet i någon mån sjönko under dåliga skördeår och stego

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free