- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
157

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Befolkningsutveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Befolkningsutveckling 157 under goda, ävensom att nativiteten ändrade sig mer än äktenskaps-frekvensen, dvs. att fruktsamheten inom äktenskapen var påverkad av det ekonomiska läget, gör det ganska tydligt att något slag av födelsekontroll förekom, trots att denna icke med någon sannolikhet kan antagas ha bestått i sådana medel som för närvarande spela stor roll, sålunda preventivmedel i teknisk mening. Å andra sidan utgör dödlighetens långt starkare beroende av skörderesultaten ett bevis för att den födelsekontroll som kan ha förekommit ej sträckte sig långt. Det är sålunda ett ganska sammansatt förlopp som speglas i vårt diagram och de bakomliggande siffrorna. Det skulle kunna sammanfattas på följande sätt. Ökade näringskällor tilläto en starkare varaktig folkökning; och i stort sett tog denna folkökning ut de ökade näringskällorna, så att en stor del av befolkningen alltid levde på randen av det fysiska existensminimum. Därav följde dödlighetens växlingar i överensstämmelse med skördarna. Men det blev dock något över också för en höjd levnadsstandard, såsom framgår av det material som ännu ej har omtalats men längre fram skall behandlas, och den möjliggjordes av att fruktsainheten inom äktenskapen också växlade tillsammans med skördarna, fastän i mycket svagare grad än dödligheten. I det stora hela ger materialet en påfallande stark föreställning om hur hastigt den långa krigsperiodens svårigheter och lidanden hade övervunnits; detta belyser vad som sades i förra kapitlet om omöjligheten av att taga i anspråk krafterna i ett icke byteshushållande, agrariskt samhälle i samma utsträckning som det är möjligt i fråga om ett modernt samhälle. Särskilt slående är ur denna synpunkt femtonårs-perioden 1720—35. Visserligen utgör den låga dödligheten under den tiden säkerligen delvis ett bevis för verkan av utrensningen under den föregående tiden; men att denna verkan så länge kunde hålla sig måste betecknas som uttryck för en ofantligt snabb förbättring som omedelbar följd av att krigets tryck hade lättat. Det andra diagrammet, över den mantalsskrivna befolkningen, ger ett ännu mycket starkare intryck därav, genom den långt starkare ökning som dess siffror i allmänhet förete. Man har svårt att tänka sig en så snabb återhämtning, om kriget hade kunnat taga ut landets resurser till det yttersta. Å andra sidan ligger det icke häri att med fredens inträde alla spår av krigstiden skulle ha försvunnit ens ifrån befolkningsutvecklingen. Tydligast kunna spåren avläsas i könsfördelningen, nämligen i en övertalighet för kvinnorna som är utan motstycke inom hela den av befolkningsstatistiken belysta tiden. Följande siffror för antalet kvinnor per 1 000 män visa läget:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free