Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Befolkningsutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Befolkningsutveckling 157
under goda, ävensom att nativiteten ändrade sig mer än
äktenskaps-frekvensen, dvs. att fruktsamheten inom äktenskapen var påverkad
av det ekonomiska läget, gör det ganska tydligt att något slag av
födelsekontroll förekom, trots att denna icke med någon sannolikhet
kan antagas ha bestått i sådana medel som för närvarande spela stor
roll, sålunda preventivmedel i teknisk mening. Å andra sidan utgör
dödlighetens långt starkare beroende av skörderesultaten ett bevis
för att den födelsekontroll som kan ha förekommit ej sträckte sig
långt.
Det är sålunda ett ganska sammansatt förlopp som speglas i vårt
diagram och de bakomliggande siffrorna. Det skulle kunna
sammanfattas på följande sätt. Ökade näringskällor tilläto en starkare
varaktig folkökning; och i stort sett tog denna folkökning ut de ökade
näringskällorna, så att en stor del av befolkningen alltid levde på
randen av det fysiska existensminimum. Därav följde dödlighetens
växlingar i överensstämmelse med skördarna. Men det blev dock
något över också för en höjd levnadsstandard, såsom framgår av det
material som ännu ej har omtalats men längre fram skall behandlas,
och den möjliggjordes av att fruktsainheten inom äktenskapen också
växlade tillsammans med skördarna, fastän i mycket svagare grad än
dödligheten.
I det stora hela ger materialet en påfallande stark föreställning
om hur hastigt den långa krigsperiodens svårigheter och lidanden
hade övervunnits; detta belyser vad som sades i förra kapitlet om
omöjligheten av att taga i anspråk krafterna i ett icke
byteshushållande, agrariskt samhälle i samma utsträckning som det är möjligt
i fråga om ett modernt samhälle. Särskilt slående är ur denna
synpunkt femtonårs-perioden 1720—35. Visserligen utgör den låga
dödligheten under den tiden säkerligen delvis ett bevis för verkan av
utrensningen under den föregående tiden; men att denna verkan så
länge kunde hålla sig måste betecknas som uttryck för en ofantligt
snabb förbättring som omedelbar följd av att krigets tryck hade
lättat. Det andra diagrammet, över den mantalsskrivna befolkningen,
ger ett ännu mycket starkare intryck därav, genom den långt starkare
ökning som dess siffror i allmänhet förete. Man har svårt att tänka
sig en så snabb återhämtning, om kriget hade kunnat taga ut landets
resurser till det yttersta.
Å andra sidan ligger det icke häri att med fredens inträde alla spår
av krigstiden skulle ha försvunnit ens ifrån befolkningsutvecklingen.
Tydligast kunna spåren avläsas i könsfördelningen, nämligen i en
övertalighet för kvinnorna som är utan motstycke inom hela den av
befolkningsstatistiken belysta tiden. Följande siffror för antalet
kvinnor per 1 000 män visa läget:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
