Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Befolkningsutveckling - Samhällsstruktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
Är I totalbefolkningen
1750 .... 1 127
1780 .... 1 082
(1939 .... 1 018)
I befolkningen över 50 år
1 445
1 285
nedgång: ll.i %
Redan det förhållandet att nedgången i den kvinnliga
övertaligheten proportionsvis var så mycket starkare i de högre, av kriget
direkt berörda åldrarna än i totalbefolkningen skulle tyda på att
kriget hade medverkat till det äldre tillståndet, också om icke
övertaligheten i totalbefolkningen därvid hade ansetts tillräckligt
bevisande. I mitt arbete Sveriges ekonomiska historia från Gustaf Vasa,
andra boken, föreligger slutligen en tabell som visar hur noggrant
den kvinnliga övertaligheten växlade med hänsyn till åldrar som
voro eller icke voro påverkade av krigstiden. Emellertid har man
obestridligen långt mer anledning att fästa sig vid hur hastigt den
långa krigstidens spår kommo att utplånas än vid vad som trots allt
fanns kvar därav.
Samhällsstruktur
Den befolkning vars grundläggande demografiska drag nu framställts
hade en social sammansättning som också kan belysas. Den framgår
av bifogade tabell över befolkningen i egentliga Sverige och Finland
år 1760, efter social ställning eller efter ståndsfördelning — i
verkligheten företer uppdelningen en av materialets beskaffenhet
framkallad blandning av båda synpunkterna.
Som redan en hastig blick på tabellen visar, tillhörde den alldeles
övervägande delen av befolkningen i både egentliga Sverige och
Finland lantbefolkningen, och närmare bestämt
jordbruksbefolkningen. En exakt beräkning av den jordbruksidkande befolkningens
storlek är visserligen icke möjlig och de vanligen meddelade siffrorna
dessutom bevisligen felaktiga. Vad som bl.a. försvårar en tillförlitlig
beräkning är att i jordbruksbefolkningen på den tiden ingick en
väsentlig men kvantitativt obestämbar del av soldaterna och även
åtskilliga delar av de grupper som höra under huvudgruppen
”ståndspersoner med tjänare”, medan å andra sidan gruppen ”näringsidkare
på landet (frånsett soldater, ståndspersoner m.fl.)” innefattar också
hela bergshanteringen ävensom hantverkare på landet. Man kan
emellertid antaga att jordbruksbefolkningen i egentliga Sverige var
något sådant som 75 %, ungefär tre fjärdedelar, av befolkningen,
däremot ganska säkert icke mer. Det egendomliga förhållandet råder,
att denna andel höll sig nästan oförändrad i över hundra år, i det att
andelen ännu enligt 1870 års folkräkning var så hög som 72.4 %.
nedgång: 4 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
