- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
161

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Samhällsstruktur - Land och stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Land och stad 161 tydligt större än innanför dem. Detta belyser statistiskt vad som redan inledningsvis har framhållits. Det föregående hänför sig närmast till egentliga Sverige. Skillnaden mellan denna del av riket och Finland var ungefär sådan som på förhand kunde ha väntats. Finlands agrariska karaktär var ännu mer utpräglad än egentliga Sveriges; hantverk och industri representerade där föga över hälften av motsvarande andel i egentliga Sverige, på grund av att såväl manufakturer som bergshantering och stadshantverk betydde så mycket mindre; slutligen var också ståndspersonernas roll väsentligt mindre. I det stora hela var detta förmodligen uttryck för en mer ålderdomlig samhällstyp än i egentliga Sverige, men till resultatet medverkade också den huvudsakliga frånvaron av både järn- och kopparmalm och den politiska tyngdpunktens förläggning till andra sidan Bottniska viken. Land och stad En viktig sida av samhällsstrukturen kommer till synes genom uppdelningen mellan land och stad. Tyvärr kan hela stadsbygden ej redovisas skild från landsbygden förrän vid år 1800. Men befolk-lingssiffror för Stockholm stå till förfogande minst lika långt tillbaka . tiden som för riket i dess helhet och de särskilda länen, och det lar dessutom varit möjligt att spåra upp något befolkningsstatistiskt naterial också för enstaka andra städer under 1700-talet. Den obetydlighet och näringslöshet som utmärkte flertalet städer mder 1600-talet förblevo sig i huvudsak lika också under den nu frågavarande perioden, ja, i mångt och mycket ända fram till 1850. jenom en tämligen pålitlig beräkning kan man fastställa att vid år 1760 icke mer än 9.4 procent av befolkningen bodde i städer, och innu vid sekelskiftet 1800 hade denna siffra icke kommit upp till 10 procent. Den relativa ökningen för städerna under perioden kan lärför ej ha varit stor. Å andra sidan innebär detta icke att stadsbefolkningen absolut taget skulle ha stått stilla; dess ökning höll helt mkelt jämna steg med folkökningen eller något mer, och som redan lar visats, var folkökningen betydlig. Men innebörden är att jordbruket fick försörja en oförminskad andel av totalbefolkningen ända ram till 1850, ja som redan har anmärkts i verkligheten så gott som inda till 1870. Inom stadsbygden intog Stockholm en fullständigt dominerande tällning. Som vi redan veta, var detta fallet under 1600-talet, men äget hade ändrat sig mycket obetydligt ännu i mitten av 1700-talet. ^r 1757 svarade Stockholm för 39.4 % av hela stadsbefolkningen, * Heckscher

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free