- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
180

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende - Hemmansklyvning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

180 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) skiftet av inägoj orden, den odlade jorden. Men det är uppenbart att utflyttningen till stor del måste gå tillsammans med den gemensamma jordens delning, eftersom den innebar att de utflyttade förlädes till vad som förut hade varit gemensamt. Och denna sida av förändringen medförde svårigheter som i motsats till de övriga voro av samma karaktär som i andra länder och som särskilt äro kända från England. På ”fäladsmarkema” satt nämligen till betydligt antal en kategori av jordlösa, som brukade kallas backstugusittare, och som strängt taget icke i flertalet fall hade någon juridisk rätt till att vara där, att hålla några svin, gäss eller höns eller att taga ris eller virke från skogen, men som ostraffat fingo göra det därför att man icke hade någon önskan att göra sig av med dem. Med den nya ordningen var deras tillvaro förstörd, och de svåraste lidanden som skiftesväsendet medförde voro de som drabbade backstugusittarna. Också för de fattigare bönderna i byn innebar emellertid gemensam-hetsjordens försvinnande svårigheter, därför att de i en mängd fall hade varit i tillfälle att förse sig från gemenskapen ungefär lika rikligt som de bättre situerade men nu blevo inskränkta inom mycket trängre gränser, när vad de hade att hålla sig till enbart hade blivit motsvarigheten till det som rent juridiskt tillkom dem på den gamla gemensamma jorden. Det måste dessutom framför allt ha varit dessa grupper som blevo lidande av att ingen hjälp ha att vänta från grannarna utan helt och hållet vara hänvisade till sig själva. Hemmansklyvning Det gäller nu att se något närmare på jordstyckningen eller hem-mansklyvningen. Den hade i århundraden varit föremål för en ingående lagstiftning, vars huvudsynpunkt alltid hade varit att bönderna skulle bli i stånd att utgöra sina skatter till kronan eller, på frälsejord, sina avgifter till ägaren. Huvudsynpunkten var därvid att bonden skulle vara ”besutten” eller ”fullsutten”, så att han icke skulle bli ekonomiskt svagare än att skatten kunde utgöras. I moderna ögon förefaller det som om skatten hade kunnat differentieras efter ägarens ekonomiska villkor, men äldre tiders skattesystem, och alldeles särskilt skatterna på jorden, blev tidigt fastlåst till bestämda belopp, så att det lätt kom att gälla allt eller intet. Vid sidan av kravet på besuttenhet uppstod emellertid också kravet på att icke alltför många bönder skulle sätta sig samman på ett hemman, dvs. en skatteenhet; det yrkades att de som icke behövdes på en gård skulle grunda en ny, sålunda bli nybyggare, som i tidens fullbordan skulle kunna bilda en ny skatteenhet och alltså öka kronans inkomster. Särskilt Gustaf Vasa ivrade outtröttligt i den senare riktningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free