- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
179

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skiftesväsende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skiftesväsende 179 300 under perioden 1815/27. Verksamhetens konstruktion som statlig eller administrativ skapade alltså ett helt nytt läge; och om det än vore för mycket sagt att det var detta som räddade Sveriges bondestånd, så kan det ej nekas att det medverkade därtill. Men det var också två grundläggande ekonomiska faktorer som spelade en stor roll. Man har tidigare alldeles missförstått den engelska utvecklingen när man förbisett att en huvudfaktor i sättet för skiftesväsendets genomförande låg i den starka dragningskraft som den våldsamt tillväxande storindustrien utövade på befolkningen och att alltså en huvudanledning till bondeklassens försvinnande var att industrien hade bättre villkor att erbjuda. Men i Sverige förhöll det sig tvärtom. Den enda industrien på något så när modem grundval, nämligen bergshanteringen, kunde — av skäl som längre fram skola behandlas — icke växa, och manufakturerna gingo snarare baklänges än framåt, också frånsett både att deras betydelse aldrig hade varit stor och att deras arbetarförhållanden voro dåliga. Det förelåg därför på den tiden i vårt land inga förutsättningar för ”flykten från landsbygden”. Och för det sista: stordriften inom jordbruket saknade både då och senare flertalet av de förutsättningar som ha gjort den till allt behärskande i England. Men naturligtvis innebar intet av allt detta förklaringen till att den engelska utvecklingen icke blott uteblev i Sverige utan här förbyttes i sin motsats. Det gäller nu alltså i Sverige sambandet mellan hemmansklyvningen och skiftesverksamheten. En av orsakerna därtill var att hela jordfördelningen lades i stöpsleven och att man därför hade mindre motstånd att övervinna vid förändringar som i och för sig ansågos önskvärda, enkelt uttryckt: en engelsk yeoman eller bonde tog sig av skiftet i byn anledning att övergå till industrien, en svensk bonde till att klyva sitt hemman. Men därtill kom också den positiva orsaken att den nya jordfördelningen tillät mindre brukningsdelar. De gamla, trådsmala skiftena kunde icke utan starkt växande svårigheter uppdelas ytterligare, men de samlade jordstycken som nu kommo till stånd tålde mycket väl en sådan uppdelning utan att deras form behövde bli opraktisk. Vidare uppstod ju en vinst i jordareal genom utflyttningarna, som ledde till nyodlingar och därför också lättare till nya ägare och brukare. För det tredje medförde givetvis de förbättrade resultaten, när de inställde sig, att jorden lättare kunde delas på flere ägare. Allmänt kan man kanske säga att stordriften i England och den starkare markeringen av mindre bruk i Sverige hade tagit fart före och oavsett skiftet och att den nya ordningen i båda fallen underlättades av den frigörelse från äldre ordning som skiftesväsendet medförde. Jag har nu hela tiden avsiktligt begränsat framställningen till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free