- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
187

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skatteköp och bondebruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skatteköp och bondebruk 187 ändring, som kanske var viktigare än någonting av vad som sattes i lagparagrafer, fick äganderätten till jorden i böndernas ögon en långt större betydelse än den förut hade haft; det uppstod med andra ord enligt böndernas egen mening en djupgående skillnad mellan en skattebonde som självägare och en kronobonde, som endast var arren-dator av kronans jord. Det nya som på grund härav kom att prägla såväl 1700-talet som det följande århundradet var skatteköpen. Så som utan vidare framgår av det kamerala språkbruket, inneburo dessa en förvandling av kronohemman till skattehemman, kronoböndernas övergång till ägare, i stället för enbart åbor på kronans jord. Den betydelse som alla parter inlade i förändringen är tillräcklig för att visa hur stort värde som numera tillmättes den fulla äganderätten till jord. Det kunde ha förefallit som om reduktionen — vars obrottsliga upprätthållelse vidhölls lika strängt under de följande regimerna som under enväldet — skulle ha stått i vägen för skatteköp, eftersom dessa ju på nytt avhände kronan den jord som reduktionen hade överfört dit. Men det förhöll sig icke så, och detta av lätt förklarliga skäl. Ty skattebonden utgjorde sin skatt eller ränta till belopp som nästan alldeles sammanföllo med den avgift eller avrad som krono-bönderna hade att betala; den enda skillnad i inkomst som uppstod för kronan låg i att kronobönderna med vissa års mellanrum hade att betala en icke särdeles viktig s.k. städja för att jorden skulle få gå vidare i släkten. Skatteköpens reella olägenhet för kronan inskränkte sig då till att man icke kunde avhysa en skattebonde, så länge han fullgjorde sina skyldigheter till staten, medan kronobonden icke hade någon rätt att ”sitta odriven” utan kunde avlägsnas så snart något intresse ansågs kräva det. Det visade sig också snart att motsatsställningen mellan bondeintresset och det intresse som önskade hindra skatteköpen icke i någon högre grad gällde kronan. I stället gällde det bruken. Bruken önskade nämligen förvärva kronojord i skogstrakterna, på grund av den friare dispositionsrätt över skogen som detta medförde och den möjlighet som bereddes att genomdriva utlagornas betalning från de ”under bruk skatteköpta hemmanens” åbor i form av träkol och körslor. Om bruken hade rätt att skatteköpa, så voro emellertid bönderna praktiskt taget ur räkningen som köpare, ty bruken förmådde betala mångdubbelt av vad som kunde väntas från en bonde, ja, förmodligen mycket mer än en bonde ansåg skattemannarätten vara värd, t.o.m. om han hade varit i stånd att betala. Betalningen skulle ske till kronan, men eftersom denna just ingenting hade att förlora på affären, var det ur dess synpunkt möjligt att gå ned nästan till hur lågt belopp som helst, medan möjligheten att få mer betalt av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free