- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
186

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Hemmansklyvning - Skatteköp och bondebruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

186 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) Medan allting tyder på att bondejorden till stor del under generation efter generation fortfor att stanna i familjernas ägo, så var frälsejorden i högsta grad föremål för byte och endast löst bunden vid de särskilda släkterna. Ur bondebrukets synpunkt inverkade detta emellertid mycket litet, ty det hindrade säkerligen som regel icke att åborna blevo sittande och hemmanen överförda på deras arvingar; om avraden då utgjordes till den ene eller andre adelsmannen kunde vara åborna ganska likgiltigt. Men ur herrgårdsbrukets egen synpunkt hade det sitt intresse att säterierna så ofta bytte ägare; det förekom höga herrar som nästan förefalla ha varit grosshandlare i herrgårdar. Man har sålunda exempel på att köpare på nytt sålde sina förvärv innan året var slut, och att ej heller de nya ägarna behöllo gårdarna någon nämnvärd tid. Utan tvivel sammanhängde denna företeelse — som mycket ofta förekom, fastän vanligen i något mindre utpräglad skala än dessa exempel visa — delvis med den officiella synen på jordbesittningen, nämligen så till vida som gårdarna an-sågos företräda helt enkelt så och så många kamerala, sinsemellan likvärdiga enheter, mantal; särskilt den stora roll som spelades av bytesgodsen, utväxlingen av reducibla hemman mot icke reducibla, måste ha medverkat till att också godsägarna själva i stor utsträckning tänkte i samma kategorier. 1700-talets besittningsförhållanden i fråga om frälsejorden stodo givetvis i högsta grad under inflytande av reduktionens verkningar. Men det tidigare framhållna resultatet, som innebar, att adeln så långt möjligt gjorde sig av med sina ströhemman för att kunna behålla säterierna, får därvid icke tolkas som om säterierna ens tillnärmelsevis skulle ha kommit att utgöra huvuddelen av frälsejorden. För år 1772, då man har ett redan bearbetat material på grundval av jordeböckerna, visar det sig att de frälsehemman som icke lågo vare sig i själva säterierna eller i samma by som dessa — de senare kallade rå- och rörshemman — utgjorde drygt två tredjedelar av det hela; säterierna ensamma representerade knappt en femtedel av det totala antalet frälsehemman. Adeln hade sålunda ingalunda helt och hållet förlorat sin ställning som agrarisk rentierklass, fastän den hade blivit jordbrukare i proportionsvis högre grad än tidigare. Skatteköp och bondebruk Från böndernas synpunkt hade ställningen radikalt ändrats på det sätt som redan framhållits i förra kapitlet. Den fulla äganderätten även till bondejorden var nu tydligen i praktiken allmänt erkänd, trots att föreställningen om en överäganderätt för den som uppbar skatterna på jorden spökade i rättsteoretikernas hjärnor. Genom denna för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free