- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
189

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Skatteköp och bondebruk - Jordbruksbefolkningens sammansättning och arbetsformer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jordbruksbefolkningens sammansättning och arbetsformer 189 nytt återkommit genom Karl XI:s reduktion men nu till större delen än en gång försvunnit genom 1700- och 1800-talens skatteköp; år 1878 var kronohemmanens antal icke mer än 7.7 % av det hela. Genom denna utveckling lades grunden till de svenska böndernas dominerande politiska ställning under 1800-talets senare del. Långt före den sistnämnda tidpunkten hade den s.k. jordnaturen förlorat sin ståndsskiljande uppgift. Redan 1723 års adelsprivilegier hade medgivit de högre ofrälse stånden att äga vanligt frälse, och Gustaf III:s år 1789 införda politik utsträckte denna rätt att inneha frälsejord till alla stånd, dvs. närmast till bönderna. Därefter var det endast vad man kallade ypperligt frälse, liktydigt med säterier samt rå- och rörshemman, som fortfarande förbehölls adeln; och även detta privilegium försvann med det nya statsskicket år 1810. Allt detta hänför sig emellertid enbart till de kamerala förhållandena, vilkas direkta intresse ur ekonomisk synpunkt alltid är begränsat. Vad man måste övergå till i en ekonomisk-historisk framställning är det sätt på vilket jorden brukades. Också här måste 1772 års förhållanden läggas till grund. De visa att bondebrukens övervikt var enorm icke blott i fråga om skattej orden, där den naturligtvis var fullständig, utan också för krono- och frälsejord, i det att nämligen 87 % på kronojorden och 80 % på frälsejorden brukades av bönder. En sammanräkning visar då att den av bönder brukade svenska jorden utgjorde drygt nio tiondelar av det hela. I Finland var bondebrukets andel ännu större, nämligen 96.3 % av det hela, och för Sverige-Finland tillsammans blev siffran 91.7 %. Sannolikheten talar för att detta förhållande icke undergick väsentliga nya ändringar efter att reduktionen hade fått göra sitt inflytande kännbart, medan man däremot har att räkna med att det förelåg en mindre andel också för bondebruken, icke blott för böndernas äganderätt, före reduktionen, därför att i alla fall en icke alldeles liten del av säterierna därefter hade kommit att reduceras. Jordbruksbefolkningens sammansättning och arbetsformer Vad som nu har sagts om bondebrukets utbredning ger också delvis svaret på en annan fråga, nämligen den om jordbruksbefolkningens sammansättning och jordbrukets arbetsformer, nämligen så till vida som bönderna själva i första rummet voro arbetare på sina gårdar. Emellertid kan detta uppenbarligen icke vara hela svaret, ty det gäller också i vad mån böndernas bam medverkade och i vad mån olika slag av anställd arbetskraft förekom. Det statistiska materialet är icke särskilt tillfredsställande som utgångspunkt för ett svar på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free