- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
190

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Jordbruksbefolkningens sammansättning och arbetsformer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) frågan; men med en avsevärd osäkerhetsmarginal är ett svar dock möjligt; det gäller perioden 1751/1815. Antalet vuxna barn och tjänare var högst 2 V3 per bonde, vilket svarar emot endast 1 Vs—1 V2 per självständig brukare, det senare om man ser bort ifrån skillnaden mellan bönder och andra självständiga brukare i fråga om att använda arbetskraft. Enbart manlig arbetskraft inskränkte sig till ungefär en per bonde, 3/i per självständig brukare. För den tid då tjänarna i statistiken skildes från hemmasöner och -döttrar, hade man endast 4/s å 1 tjänare per självständig brukare. Slutligen räknade förordningarna genomgående den kvinnliga personalen som värd hälften av den manliga; och med detta beräkningssätt bleve antalet vuxna barn och tjänare endast 1% å 1^4 per bonde och 1 å 1J4 per självständig brukare. Trots all reservation mot siffrornas tillförlitlighet kan man känna sig ganska säker på deras riktighet så till vida, att den allmänna föreställning de förmedla om den anställda arbetspersonalens obetydlighet inom tidens jordbruk är riktig. Den häftigt omstridda tjänstehjonsfrågan intog därför i verkligheten ett ganska anspråkslöst rum, vad bondebruket beträffar, och utgjorde en fråga som huvudsakligen hade betydelse för herrgårdarna. Detta hindrar icke att tjänstehjonslagstift-ningen förtjänar en viss uppmärksamhet. Lagstiftningens tendens på detta område var dubbel. För det första ville man så vitt möjligt binda hela befolkningen, frånsett ståndspersonerna, till tjänst eller till egen jordbruksdrift, något som var en internationell företeelse och förmodligen hade sin parallell i den allmänna motviljan mot vad vi nu kalla ”hamstring”, sålunda att slå under sig mer av olika föremål än man behövde. Men naturligtvis låg i sin tur bakom en sådan tillämpning av den allmänna tankegången, att de obesuttna närmast sågos ur synpunkten av en samhälls-tillgång, ett föremål som skulle stå till förfogande för alla andra grupper i samhället, liksom för staten själv. Därtill kommo också vissa närliggande praktiska anledningar, närmast behovet av åtgärder mot lösdriveriet, som ända till år 1833 reglerades genom tjänstehjons-stadgan. Lagstiftningen präglades av en påtaglig strävan att hjälpa husbönderna i alla samhällsklasser mot tjänarnas ”självsvåld”. En ovanligt upplysande debatt mot slutet av 1770-talet föranledde därvid en med rätta ryktbar skrift av Anders Chydenius, Tankar om husbönders och tienstehions naturliga rätt (1778), där han vältaligt tog tjänstehjonens parti, med den radikalism som alltid utmärkte honom; men skriften väckte efter allt att döma huvudsakligen förargelse och kunde ej heller vinna gehör. Vid sidan av lagstiftningens och de makt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free