- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
195

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Bergshantering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergshantering 195 igen ytterligt obetydliga siffran för guldproduktionen — t.o.m. denna iffra är nästan fyra gånger så hög som normalsiffran. Vad det därvid ällde var Sveriges nästan enda guldfyndighet före Boliden, nämligen Ldelfors’ gruva i Småland, som upptäcktes år 1738 och genast väckte begränsad entusiasm, som ett ovärderligt tillskott till Sveriges rike-lom; bl.a. Linné gav några år senare i en av sina berättelser om esorna i Sverige den mest optimistiska teckning av vad som därav ar att vänta. Verkligheten såg emellertid fullkomligt annorlunda ut. medeltal för den 80-årsperiod som brytningen över huvud taget ortgick var den årliga avkastningen endast drygt ett kg om året, aalles 84 kg för hela tiden och naturligtvis till värdet långt under ad man fick kosta på den. I jämförelse med guldproduktionen var t.o.m. silverhanteringen av ■etydelse, men av en tillfällighet anges den i tablån något lägre än ormalsiffran. Trots detta voro beloppen alltid mycket obetydliga, nder större delen av perioden knappt 300 kg om året; det förekom tt uppsving, för en femårsperiod rent av till det dubbla, från 1770-ilets början, men med ny nedgång före periodens slut. Vid sidan v vad tabellen redovisar bör också nämnas, att man i Skåne redan nder den danska tiden hade börjat brytning av stenkol och att denna rytning tog en viss fart från 1700-talets slut, fastän den visserligen :ke blev av någon väsentlig betydelse. Av bergshanteringens övriga grenar utanför järnhanteringen spelade opparhanteringen, såsom tabellen visar, fortfarande en icke alldeles iraktlig roll, med 11 % % av näringens totala produktvärde. Så ^endomligt det kan förefalla, intog kopparen fram till 1770-talet mt av andra platsen i storleksordning inom Sveriges export, visser-gen på ett ofantligt avstånd från den första platsen; däremot sjönk ess roll till den tredje och slutligen till den fjärde platsen, så att irst enbart tjära och sedan även trävaror i trängre mening blevo iktigare. Som redan nämndes i samband med 1600-talets koppar-istoria, fortfor den svenska kopparen också att vara av någon bety-else på de utländska marknaderna och blev sålunda exempelvis iremål för prisnotering i Amsterdam, till sist nästan ensam vid dan av den norska kopparen, och betydligt framom denna, ända 11 periodens slut. I jämförelse med 1600-talets blomstring var dess >11 under 1700-talet dock obetydlig. Produktionen utgjorde ungefär )0 ton om året, mot 2 100 i medeltal under glansperioden omkring 500-talets mitt. Förklaringen har redan givits i förra kapitlet, näm-?en tömning av Falu gruvas koppartillgångar, påskyndad av det iregående århundradets forcerade och i längden ödeläggande bryt-ing, som också ledde till nya ras under 1700-talet. Därtill kommo :kså brytningssvårigheter, särskilt i samband med gruvans ökade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free