Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Bergshantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergshantering 195
igen ytterligt obetydliga siffran för guldproduktionen — t.o.m. denna
iffra är nästan fyra gånger så hög som normalsiffran. Vad det därvid
ällde var Sveriges nästan enda guldfyndighet före Boliden, nämligen
Ldelfors’ gruva i Småland, som upptäcktes år 1738 och genast väckte
begränsad entusiasm, som ett ovärderligt tillskott till Sveriges
rike-lom; bl.a. Linné gav några år senare i en av sina berättelser om
esorna i Sverige den mest optimistiska teckning av vad som därav
ar att vänta. Verkligheten såg emellertid fullkomligt annorlunda ut.
medeltal för den 80-årsperiod som brytningen över huvud taget
ortgick var den årliga avkastningen endast drygt ett kg om året,
aalles 84 kg för hela tiden och naturligtvis till värdet långt under
ad man fick kosta på den.
I jämförelse med guldproduktionen var t.o.m. silverhanteringen av
■etydelse, men av en tillfällighet anges den i tablån något lägre än
ormalsiffran. Trots detta voro beloppen alltid mycket obetydliga,
nder större delen av perioden knappt 300 kg om året; det förekom
tt uppsving, för en femårsperiod rent av till det dubbla, från
1770-ilets början, men med ny nedgång före periodens slut. Vid sidan
v vad tabellen redovisar bör också nämnas, att man i Skåne redan
nder den danska tiden hade börjat brytning av stenkol och att denna
rytning tog en viss fart från 1700-talets slut, fastän den visserligen
:ke blev av någon väsentlig betydelse.
Av bergshanteringens övriga grenar utanför järnhanteringen spelade
opparhanteringen, såsom tabellen visar, fortfarande en icke alldeles
iraktlig roll, med 11 % % av näringens totala produktvärde. Så
^endomligt det kan förefalla, intog kopparen fram till 1770-talet
mt av andra platsen i storleksordning inom Sveriges export,
visser-gen på ett ofantligt avstånd från den första platsen; däremot sjönk
ess roll till den tredje och slutligen till den fjärde platsen, så att
irst enbart tjära och sedan även trävaror i trängre mening blevo
iktigare. Som redan nämndes i samband med 1600-talets
koppar-istoria, fortfor den svenska kopparen också att vara av någon
bety-else på de utländska marknaderna och blev sålunda exempelvis
iremål för prisnotering i Amsterdam, till sist nästan ensam vid
dan av den norska kopparen, och betydligt framom denna, ända
11 periodens slut. I jämförelse med 1600-talets blomstring var dess
>11 under 1700-talet dock obetydlig. Produktionen utgjorde ungefär
)0 ton om året, mot 2 100 i medeltal under glansperioden omkring
500-talets mitt. Förklaringen har redan givits i förra kapitlet,
näm-?en tömning av Falu gruvas koppartillgångar, påskyndad av det
iregående århundradets forcerade och i längden ödeläggande
bryt-ing, som också ledde till nya ras under 1700-talet. Därtill kommo
:kså brytningssvårigheter, särskilt i samband med gruvans ökade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
