- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
212

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Hemslöjd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

212 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) Hemslöjd Såsom härav framgår låg utgångspunkten för den moderna industrien icke i manufakturerna. Dess verkliga rot utgjorde i stället hemslöjden, varpå redan Rydboholm har omtalats som ett exempel. Hemslöjdens huvudområde var och förblev textilproduktionens olika grenar, i synnerhet ylle och linne; men den sträckte sig långt där utanför och omfattade bearbetning av både trä, järn och läder. Det var ej heller enbart fråga om småsaker; också så stora föremål som vagnar och möbler spelade en avsevärd roll. Bästa beviset för hemslöjdens ekonomiska räckvidd finner man kanske i att den ofta grundade sig på inköp av råvaror från andra landsdelar, så att det exempelvis förekom jämslöjd i områden som alldeles saknade egna järntillgångar. Visserligen är hemslöjdens omfång i huvudsak omöjligt att fastställa siffermässigt; men man har å andra sidan rikliga uppgifter om dess förekomst över hela landet och kan konstatera att den nästan ej saknades i något landskap samt att det i många fall gällde hela bygder, sådana som Älvsborgs län, stora delar av Småland, Dalarna och Ångermanland, där lantbefolkningen förmodligen ofta ägnade sig mer åt vad som kallades jordbrukets binäringar än åt huvudnäringen. Och ej nog därmed. Samstämmiga vittnesbörd omtala att hemslöjden just under 1700-talet bredde ut sig långt mer än tidigare; från län till län kan man fastställa hur särskilt textilslöjden slog igenom i trakter där den hade varit borta under det föregående århundradet. Man tar nog ej miste om man tillskriver manufakturpolitiken en stor andel i detta resultat, fastän den naturligtvis hade haft ett helt annat för att icke säga rakt motsatt syfte. Ty när de utländska manufakturvarorna alltmer fördyrades, i syfte att bereda skydd för de inhemska manufakturerna, så blev det i stället hemslöjdens alster som fingo fylla luckan, därför att de mycket bättre motsvarade befolkningens önskemål, både till kvalitet och till leveranssätt. Hemslö jdsalstren kringfördes nämligen hela riket över av gårdfarihandlare, som hade sitt urgamla huvudsäte i Älvsborgs län med dess magra jord; över allt stöter man på uppgifter om köp från ”västgötar” eller ”boråsare”. Gårdfarihandlarna voro välkomna bl.a. därför att de ej tvingade lantbefolkningen till besvärliga och impopulära resor till städerna utan uppsökte bönderna i hemmen, dit ”knallarna” samtidigt förmedlade både nyheter och skämt. Avsättningen inskränkte sig för övrigt ej till Sverige. Det förekom också en tydligen ej alldeles obetydlig export i synnerhet till Norge men också till avlägsnare länder, närmast över Göteborg. Det är betecknande att när fabriksindustrien under det följande århundradet på allvar började klappa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free