Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Hantverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
214 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
Samhällets sociala struktur 1760
Egentliga Sverige svart stapel, Finland streckad stapel
hållet eller såsom huvudsysselsättning och var rent av i fråga orr
att bereda folket sysselsättning den största i befolkningsstatistiker
redovisade näringen utanför jordbruket; som den förut (s. 159)
meddelade tabellen visar, var dess befolkning omkring 1760 ungefär
halvannan gång bergshanteringens och 4 V2 % av totalbefolkningen.
I dessa siffror har då stads- och lanthantverket sammanslagits
Deras inbördes betydelse växlade något; i den nämnda tabellen
övervägde lanthantverket siffermässigt, och det förefaller ha vunnit
terräng under århundradets lopp, men det förekom också motsatsen
Vid en jämförelse mellan dessa två grenar av hantverket får mar
emellertid komma ihåg att lanthantverkarna eller åtminstone deras
familjer i större utsträckning än stadshantverkarna också ägnade sig
åt jordbruk, så att det är möjligt att man borde reducera deras anta]
något med hänsyn därtill. De viktigaste yrkena för lanthantverket
voro skrädderi och skomakeri, och på dessa områden var det långt
mer utbrett än stadshantverket, medan smeder rent siffermässigt
betydde mindre på landet och snickare ännu mindre. För mer förfinade
hantverksprodukter tog man därför alltid sin tillflykt till
stadshantverket, och det är anmärkningsvärt hur stor roll lyxindustrierna
spelade för detta. En fransk författare har paradoxalt kallat lyxen ”en
mycket nödvändig sak”, och detta bekräftas till fullo av den historiska
erfarenheten. I nu föreliggande fall förekommo exempelvis
guld-(och silver-)smeder i flertalet svenska landsortsstäder, och det äi
ännu mer betecknande att hattmakare och perukmakare i allmänhet
icke saknades — de förra intogo rent av i allmänhet femte eller sjätte
platsen i storleksordning bland hantverksyrkena inom de svenska
landsortsstäderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
