- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
214

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Hantverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

214 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) Samhällets sociala struktur 1760 Egentliga Sverige svart stapel, Finland streckad stapel hållet eller såsom huvudsysselsättning och var rent av i fråga orr att bereda folket sysselsättning den största i befolkningsstatistiker redovisade näringen utanför jordbruket; som den förut (s. 159) meddelade tabellen visar, var dess befolkning omkring 1760 ungefär halvannan gång bergshanteringens och 4 V2 % av totalbefolkningen. I dessa siffror har då stads- och lanthantverket sammanslagits Deras inbördes betydelse växlade något; i den nämnda tabellen övervägde lanthantverket siffermässigt, och det förefaller ha vunnit terräng under århundradets lopp, men det förekom också motsatsen Vid en jämförelse mellan dessa två grenar av hantverket får mar emellertid komma ihåg att lanthantverkarna eller åtminstone deras familjer i större utsträckning än stadshantverkarna också ägnade sig åt jordbruk, så att det är möjligt att man borde reducera deras anta] något med hänsyn därtill. De viktigaste yrkena för lanthantverket voro skrädderi och skomakeri, och på dessa områden var det långt mer utbrett än stadshantverket, medan smeder rent siffermässigt betydde mindre på landet och snickare ännu mindre. För mer förfinade hantverksprodukter tog man därför alltid sin tillflykt till stadshantverket, och det är anmärkningsvärt hur stor roll lyxindustrierna spelade för detta. En fransk författare har paradoxalt kallat lyxen ”en mycket nödvändig sak”, och detta bekräftas till fullo av den historiska erfarenheten. I nu föreliggande fall förekommo exempelvis guld-(och silver-)smeder i flertalet svenska landsortsstäder, och det äi ännu mer betecknande att hattmakare och perukmakare i allmänhet icke saknades — de förra intogo rent av i allmänhet femte eller sjätte platsen i storleksordning bland hantverksyrkena inom de svenska landsortsstäderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free