Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Ekonomisk diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ekonomisk diskussion 223
över tidningsartiklar. Vid sidan av den redan i början av detta
kapitel omtalade roll som själva statsskicket hela Frihetstiden igenom
spelade för denna aktivitet tillkom under Frihetstidens sista fas, att
1765/66 års riksdag hade infört en tryckfrihet som lät skrivklådan
nästan svämma över alla bräddar.
Periodens senare hälft, efter Gustaf III:s statsvälvning, kunde ej
tillnärmelsevis bereda plats för lika stor livaktighet i offentlig
diskussion, redan därför att tryckfriheten då vanligen var alltför beskuren
för att tillåta det. Men så snart tvånget släppte, tog diskussionen på
nytt fart och vittnade därigenom om att intresset för samhällsfrågorna
ej hade slappnat. Det märkligaste i hela denna företeelse var just
det andliga uppvaknande som låg däri, medvetandet om att man
varken kunde slå sig till ro med det gamla enbart därför att det var
gammalt eller lugnt kunde överlämna ansvaret åt statens styresmän.
Å andra sidan kan man ej tillmäta litteraturen något stort
inflytande på den faktiska politiken och än mindre på det ekonomiska livets
utveckling. I den mån man känner skrifternas ursprung, härstammade
de i allmänhet från samma kretsar som hade makten över politiken
och belysa alltså närmast den uppfattning som låg till grund för
statens ingripande på det ekonomiska området. Det är främst ur den
synpunkten som litteraturen bör bedömas, ävensom ur synpunkten
av att den speglar den andliga prägel som utmärkte tiden. Under
Gustavianska tiden voro skrifterna mindre uttryck för de styrandes
uppfattning men utövade därigenom ännu mindre inflytande än fallet
hade varit under Frihetstiden. I den andliga väckelse som de på en
gång framkallade och återspeglade ligger deras största intresse.
Under större delen av perioden var det merkantilismens idéer som
alldeles dominerade och som drevos till en långt större höjd än under
föregående period. Detta förhållande inskränkte sig på intet sätt till
1700-talets tidigare del eller ens till Frihetstiden. Med visserligen
mycket viktiga undantag förblev merkantilismen tvärtom härskande
ända till periodens slut och t.o.m. mycket längre. Undantagen
tillhörde huvudsakligen en enda tioårsperiod, 1755/65, då en åskådning
som närmast kan kallas liberal fick ett antal framträdande
representanter. Denna korta tid har ovanligt stort intresse, både därför att
till företrädarna för den nya åskådningen hörde några av tidens
ojämförligt mest betydande författare, och ej mindre därför att det endast
under den tiden var fråga om inlägg som präglades av originalitet och
i någon mån föregrepo den utländska idéutvecklingen. Men det
ligger redan i vad som nu har sagts att detta inslag förblev isolerat
och utövade ganska litet inflytande på den följande tiden ens i fråga
om ekonomisk åskådning.
En särskilt varaktig inverkan kom Frihetstidens merkantilism att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
