- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
223

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Ekonomisk diskussion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ekonomisk diskussion 223 över tidningsartiklar. Vid sidan av den redan i början av detta kapitel omtalade roll som själva statsskicket hela Frihetstiden igenom spelade för denna aktivitet tillkom under Frihetstidens sista fas, att 1765/66 års riksdag hade infört en tryckfrihet som lät skrivklådan nästan svämma över alla bräddar. Periodens senare hälft, efter Gustaf III:s statsvälvning, kunde ej tillnärmelsevis bereda plats för lika stor livaktighet i offentlig diskussion, redan därför att tryckfriheten då vanligen var alltför beskuren för att tillåta det. Men så snart tvånget släppte, tog diskussionen på nytt fart och vittnade därigenom om att intresset för samhällsfrågorna ej hade slappnat. Det märkligaste i hela denna företeelse var just det andliga uppvaknande som låg däri, medvetandet om att man varken kunde slå sig till ro med det gamla enbart därför att det var gammalt eller lugnt kunde överlämna ansvaret åt statens styresmän. Å andra sidan kan man ej tillmäta litteraturen något stort inflytande på den faktiska politiken och än mindre på det ekonomiska livets utveckling. I den mån man känner skrifternas ursprung, härstammade de i allmänhet från samma kretsar som hade makten över politiken och belysa alltså närmast den uppfattning som låg till grund för statens ingripande på det ekonomiska området. Det är främst ur den synpunkten som litteraturen bör bedömas, ävensom ur synpunkten av att den speglar den andliga prägel som utmärkte tiden. Under Gustavianska tiden voro skrifterna mindre uttryck för de styrandes uppfattning men utövade därigenom ännu mindre inflytande än fallet hade varit under Frihetstiden. I den andliga väckelse som de på en gång framkallade och återspeglade ligger deras största intresse. Under större delen av perioden var det merkantilismens idéer som alldeles dominerade och som drevos till en långt större höjd än under föregående period. Detta förhållande inskränkte sig på intet sätt till 1700-talets tidigare del eller ens till Frihetstiden. Med visserligen mycket viktiga undantag förblev merkantilismen tvärtom härskande ända till periodens slut och t.o.m. mycket längre. Undantagen tillhörde huvudsakligen en enda tioårsperiod, 1755/65, då en åskådning som närmast kan kallas liberal fick ett antal framträdande representanter. Denna korta tid har ovanligt stort intresse, både därför att till företrädarna för den nya åskådningen hörde några av tidens ojämförligt mest betydande författare, och ej mindre därför att det endast under den tiden var fråga om inlägg som präglades av originalitet och i någon mån föregrepo den utländska idéutvecklingen. Men det ligger redan i vad som nu har sagts att detta inslag förblev isolerat och utövade ganska litet inflytande på den följande tiden ens i fråga om ekonomisk åskådning. En särskilt varaktig inverkan kom Frihetstidens merkantilism att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free