- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
222

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Penningväsende - Ekonomisk diskussion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) och detta godtogs vid 1789 års riksdag, då Gustaf III lyckades slå ned det starka för att icke säga våldsamma motståndet mot sin politik över huvud. Hans nya s.k. riksgäldssedlar fortforo att cirkulera som undervärdiga i förhållande till icke blott silvermyntet utan också det med detta likvärdiga s.k. bankomyntet, och man fick en — långt in på den följande perioden fortsatt — skillnad mellan vad som kallades banko och riksgälds, till en början med växlande värdeförhållande dem emellan. Först under Gustaf IV Adolf kom man fram till en ny reform av penningväsendet, i det att en andra myntrealisation år 1803 genomfördes. Den dubbla beteckningen i banko och riksgälds vidhölls emellertid, efter den dåvarande proportionen dem emellan, nämligen som 3 : 2; ”att betala i banco” betydde därefter att betala ett med 50 % höjt belopp. Sedlarnas inlöslighet blev emellertid denna gång ännu kortvarigare än förra gången, i det att det nya finska kriget ånyo gjorde sedlarna oinlösliga, och i detta fall icke enbart riksgäldsmyntet utan också det därmed fullt sammankopplade bankomyntet. Denna situation varade ända fram till 1830 eller 1834. Det är givet att den nästan normala förvirring som sålunda präglade periodens penningväsende skulle få återverkningar på nästan alla områden av näringslivet. Inverkan på järnhanteringen är redan framställd i det föregående. Ekonomisk diskussion Något av det mest karakteristiska för 1700-talet var den roll som den ekonomiska diskussionen spelade och som Efngt överskred vad som förekommer exempelvis i nutiden. Det var som om de bildade klasserna hade känt sig kallade att bidraga till samhällsfrågornas lösning så som aldrig i Sverige vare sig förr eller senare. Detta berodde ej i någon högre grad på önskan att göra sig bemärkt, ty en mycket stor del av hithörande skrifter saknade författarnamn. Å andra sidan är det givet att inläggen till föremål för den skrivandes eller hans uppdragsgivares privatintressen spelade en mycket stor roll i denna framvällande flod av broschyrer. Men vid sidan därav förekom mycket som icke härflöt ur andra motiv än lust att leda medborgarna in på de rätta vägarna. Framställningar med rent teoretisk-ekonomisk innebörd voro å andra sidan mycket tunnsådda; det allra mesta gällde inlägg för och emot specifika åtgärder eller tendenser. Också med beaktande av den efemära karaktären hos särdeles mycket av denna litteratur äro siffrorna för dess omfattning ganska häpnadsväckande. Under högflodsåret (1765) utkom i medeltal en sådan skrift var femte dag, och medeltalet för en längre period, Frihetstidens sista årtionde, var fyrtio stycken per år, allt detta ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free