- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
225

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Ekonomisk diskussion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ekonomisk diskussion 225 Nordencrantz och skulle under detta senare namn längre fram komma att göra en insats i tämligen rak strid emot merkantilismen. Hans i ungdomen utgivna merkantilistiska arbete, kallat Arcana oeconomiæ et commercii (1730), hör till den svenska merkantilismens utförligaste arbeten och satte riktningens grundtankar på deras spets, i betydligt högre grad än fallet var med Berchs arbete. Bachmanson-Norden-crantz hade varit svensk konsul i Lissabon och intresserade sig i synnerhet för sjöfartspolitiken, fastän arbetet sträckte sig över ett mycket större område. Ett annat av tidens skötebarn fick sin ivrigaste förfäktare i en av den tidigare Frihetstidens mest outtröttliga skribenter, Eric Salander. Vad det i detta fall gällde var manufakturerna, vari Salander redan i sin egenskap av manufakturkommissarie var intresserad; framför allt på det området gjorde han propaganda för den gemensamma åskådningen med särskilt stor häftighet och ofördragsamhet. Till riktningen hörde bl.a. två uteslutande eller delvis ekonomiska tidskrifter, som helt och hållet i denna anda utgåvos av Carl Carl(e)-son, äldre bror till den här tidigare i förbigående omtalade Edvard Carl(e)son, som också medverkade i sin broders publikationer (1730, 1735). Också några av de ryktbaraste namnen på det teknologiska området under Frihetstiden, sådana som Christopher Polhem och Emanuel Swedenborg, gjorde mer eller mindre rättrogna merkantilistiska inlägg — dock mindre rättrogna än flertalets, därför att de voro intresserade i bergshanteringen, som ju aldrig riktigt kunde försona sig med den centrala merkantilistiska åskådningen. Emellertid framgår det redan av broschyrlitteraturens enorma omfattning att endast en obetydlighet därav nu är omtalad eller kan omtalas i detta sammanhang. Som redan har antytts, var tidens tyska ekonomiska litteratur med mycket få undantag alldeles andefattig och hade därför ej mycket att ge den svenska. Det enda viktiga undantaget utgjorde en 1600-tals-författare, den ovanligt originelle men obehärskade och mångfrestande läkaren, kemisten och alkemisten Johann Joachim Becher, vilkens inflytande särskilt på Salander men över huvud taget på Frihetstids-littera-turen var starkt. Särskilt måste Bechers av Salander övertagna behandling av monopol och fri konkurrens (”polypol”) tillerkännas varaktigt intresse. Vid sidan av tyska läste det stora flertalet av tidens bildade människor nästan enbart franska, vilket så till vida var olyckligt som den engelska litteraturen på det ekonomiska området var utan jämförelse både större, självständigare och viktigare än den franska. Emellertid blev resultatet trots detta icke att svenskarna stodo främmande för den engelska litteraturen, utan endast att de fingo övertaga den i 8 Heckscher

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free