Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Ekonomisk diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
226 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
fransk översättning och med det urval som betingades av den
orientering som det franska intresset för denna litteratur tog. Eftersom detta
franska intresse som helhet var mycket stort, så skadade
obekantskapen med litteraturens original icke så mycket som man skulle ha
väntat, också om det något fördröjde inflytandet och dessutom gav
en del av 1600-tals-litteraturen större övervikt under den nu
ifrågavarande perioden än kanske eljest hade blivit fallet. Två av de bästa
merkantilistiska engelska 1600-tals-skribenterna, nämligen Thomas
Mun och Sir Josiah Child, kommo därigenom att bli av stor
betydelse för den svenska ekonomiska litteraturen. Också den nyss
omtalade strömkantring som satte in på 1750-talet var påverkad utifrån.
Men under mellantiden hade en viktig fransk ekonomisk litteratur
börjat uppblomstra, och även den fick nu betydelse, särskilt i den
mån som den tillhörde vad man har kallat den
reform-merkantilis-tiska riktningen, som i sin tur fullföljde tankegångar från de
självständigaste av de engelska 1600-tals-merkantilisterna. Vid denna tid
förelåg dock också inflytande från de mer rent liberala engelska
författarna, framför allt David Hume.
Enstaka tidigare angrepp på eller försök till modifikation av
mer-kantilismen hade förekommit i Sverige. Redan i samband med
produktplakatet har jag omtalat att litteratören och boktryckaren Lars
Salvius gjorde sig till tolk för främst brukshanteringens missnöje med
denna den svenska sjöfartspolitikens grundlag; detta skedde redan
1738 i den helt och hållet av Salvius författade veckoskriften Tanckar
öfwer den swenska oeconomien. Under det följande årtiondet gjorde
sig vidare åtskilliga röster hörda till förmån för det av merkantilismen
— som en stadsekonomiskt orienterad åskådning — tillbakasatta
jordbruket, utan att opposition emot merkantilismen i övrigt
därigenom kom till uttryck; denna meningsbrytning fick namnet ”tvisten
om näringarnas företräden”. Också de mångahanda svårigheter som
den våldsamma premieringen av manufakturerna medförde gav
anledning till betänkligheter och mötte redan före 1740-talets slut kritik
genom en mot Salander riktad skrift av den eljest i huvudsak
konservative manufakturkommissarien Johan Fredrik Kryger.
Därefter började den ur idéinnehållets synpunkt livaktigaste delen
av Frihetstidens litteratur, då allt flere av merkantilismens
huvudpunkter sattes under debatt. På penningväsendets område tillhörde
framför allt två viktiga författare denna litteratur, nämligen dels
Nordencrantz, dels Uppsala-professom P. N. Christiemin, den senare
ytterst stridbar och polemisk, med stor tankereda inom gränserna för
sitt ämne. På andra hithörande områden bör man i första rummet
nämna riksrådet Carl Fredrik Scheffer och godsägaren, sedermera
assessorn, Carl Leuhusen samt två av Johan Ludvig Runebergs
far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
