- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
226

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Ekonomisk diskussion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

226 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) fransk översättning och med det urval som betingades av den orientering som det franska intresset för denna litteratur tog. Eftersom detta franska intresse som helhet var mycket stort, så skadade obekantskapen med litteraturens original icke så mycket som man skulle ha väntat, också om det något fördröjde inflytandet och dessutom gav en del av 1600-tals-litteraturen större övervikt under den nu ifrågavarande perioden än kanske eljest hade blivit fallet. Två av de bästa merkantilistiska engelska 1600-tals-skribenterna, nämligen Thomas Mun och Sir Josiah Child, kommo därigenom att bli av stor betydelse för den svenska ekonomiska litteraturen. Också den nyss omtalade strömkantring som satte in på 1750-talet var påverkad utifrån. Men under mellantiden hade en viktig fransk ekonomisk litteratur börjat uppblomstra, och även den fick nu betydelse, särskilt i den mån som den tillhörde vad man har kallat den reform-merkantilis-tiska riktningen, som i sin tur fullföljde tankegångar från de självständigaste av de engelska 1600-tals-merkantilisterna. Vid denna tid förelåg dock också inflytande från de mer rent liberala engelska författarna, framför allt David Hume. Enstaka tidigare angrepp på eller försök till modifikation av mer-kantilismen hade förekommit i Sverige. Redan i samband med produktplakatet har jag omtalat att litteratören och boktryckaren Lars Salvius gjorde sig till tolk för främst brukshanteringens missnöje med denna den svenska sjöfartspolitikens grundlag; detta skedde redan 1738 i den helt och hållet av Salvius författade veckoskriften Tanckar öfwer den swenska oeconomien. Under det följande årtiondet gjorde sig vidare åtskilliga röster hörda till förmån för det av merkantilismen — som en stadsekonomiskt orienterad åskådning — tillbakasatta jordbruket, utan att opposition emot merkantilismen i övrigt därigenom kom till uttryck; denna meningsbrytning fick namnet ”tvisten om näringarnas företräden”. Också de mångahanda svårigheter som den våldsamma premieringen av manufakturerna medförde gav anledning till betänkligheter och mötte redan före 1740-talets slut kritik genom en mot Salander riktad skrift av den eljest i huvudsak konservative manufakturkommissarien Johan Fredrik Kryger. Därefter började den ur idéinnehållets synpunkt livaktigaste delen av Frihetstidens litteratur, då allt flere av merkantilismens huvudpunkter sattes under debatt. På penningväsendets område tillhörde framför allt två viktiga författare denna litteratur, nämligen dels Nordencrantz, dels Uppsala-professom P. N. Christiemin, den senare ytterst stridbar och polemisk, med stor tankereda inom gränserna för sitt ämne. På andra hithörande områden bör man i första rummet nämna riksrådet Carl Fredrik Scheffer och godsägaren, sedermera assessorn, Carl Leuhusen samt två av Johan Ludvig Runebergs far

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free