- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
245

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Appendix 245 gick till 30 å 35 %. Dessa siffror tyda på att hantverket fått ökad betydelse i landsortsstädernas ekonomi. Ett karakteristiskt drag är en ökad yrkesdifferentiering. De tidigare dominerande yrkena få minskad relativ betydelse. Stockholms hantverk 1750—1800 bör betraktas mot bakgrunden av att huvudstadens folkmängd stagnerade från slutet av 1750-talet. Det hantverk som existerade före 1760 måste ha varit i stånd att täcka efterfrågan. Någon ökning av de breda lagrens köpkraft är icke antaglig enligt Söderlund, varför den lokala marknaden inte kan ha tillhandahållit några expansionsmöjligheter. De tillgängliga källorna visa alla samma bild av stagnation inom Stockholms hantverk. Inom de flesta hantverksyrkena i Stockholm bibehölls hela skråtiden igenom de mycket små företagsenheterna. Undantag härifrån utgjorde ett fåtal hantverk, vilka producerade ett relativt litet antal starkt efterfrågade varor. Detta gäller t.ex. bagare och bryggare men också garvare, skomakare och hattmakare. Utrikes handel och sjöfart • I avhandlingen ”De stora köpmans-husen i Stockholm 1730—1815” (Stockholm 1951) undersöker Kurt Samuelsson framför allt vari de stockholmska handelshusens kapitalbehov bestod och hur handelshusens verksamhet finansierades. Dessa problemställningar ha nödvändiggjort en undersökning av verksamheten överhuvud. Samuelsson lägger här tonvikten på utrikeshandeln och förlagsgivningen till bruken. Bl.a. påpekar Samuelsson beträffande de stockholmska handelshusens finansiering med främmande kapital att utrikeshandeln till största delen finansierades medelst utländskt kapital medan den inhemska lagerhållningen och kreditgiv-ningen framför allt finansierades med inom landet upplånat kapital.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free