Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Appendix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Appendix 245
gick till 30 å 35 %. Dessa siffror tyda på att hantverket fått ökad
betydelse i landsortsstädernas ekonomi. Ett karakteristiskt drag är en
ökad yrkesdifferentiering. De tidigare dominerande yrkena få minskad
relativ betydelse.
Stockholms hantverk 1750—1800 bör betraktas mot bakgrunden av
att huvudstadens folkmängd stagnerade från slutet av 1750-talet. Det
hantverk som existerade före 1760 måste ha varit i stånd att täcka
efterfrågan. Någon ökning av de breda lagrens köpkraft är icke
antaglig enligt Söderlund, varför den lokala marknaden inte kan ha
tillhandahållit några expansionsmöjligheter. De tillgängliga källorna
visa alla samma bild av stagnation inom Stockholms hantverk.
Inom de flesta hantverksyrkena i Stockholm bibehölls hela
skråtiden igenom de mycket små företagsenheterna. Undantag härifrån
utgjorde ett fåtal hantverk, vilka producerade ett relativt litet antal
starkt efterfrågade varor. Detta gäller t.ex. bagare och bryggare men
också garvare, skomakare och hattmakare.
Utrikes handel och sjöfart • I avhandlingen ”De stora
köpmans-husen i Stockholm 1730—1815” (Stockholm 1951) undersöker Kurt
Samuelsson framför allt vari de stockholmska handelshusens
kapitalbehov bestod och hur handelshusens verksamhet finansierades. Dessa
problemställningar ha nödvändiggjort en undersökning av
verksamheten överhuvud. Samuelsson lägger här tonvikten på utrikeshandeln
och förlagsgivningen till bruken. Bl.a. påpekar Samuelsson
beträffande de stockholmska handelshusens finansiering med främmande
kapital att utrikeshandeln till största delen finansierades medelst
utländskt kapital medan den inhemska lagerhållningen och
kreditgiv-ningen framför allt finansierades med inom landet upplånat kapital.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
