- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
247

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Förutsättningar och innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Förutsättningar och innebörd 247 vid har Sverige kommit att i allt starkare grad orienteras över hela jordklotet. Det är särskilt just på det ekonomiska området som det senaste århundradet har inneburit ett ofantligt starkt genombrott för de internationella inflytelserna. På de politiska och kyrkliga — sins emellan nära sammanhörande — områdena utgjorde i stället senantiken och Medeltiden perioderna för de starkaste förbindelserna över hela den västerländska kulturkretsen, och det är stor skillnad mellan den samhörighet som orbis terrarum, vad man uppfattade som världen, då företedde och vad som därvid nu är det vanliga. Ekonomien åter var i alla äldre tider i huvudsak behärskad av motsatsen till vidsträckt samhörighet; den präglades av partikularismen, med mycket mindre enheter än de nuvarande staterna — en motsats som ur många synpunkter är lärorik, icke minst som bevis för att utvecklingens olika sidor kunna följa olika vägar och att ekonomien icke är så utslagsgivande för det hela som man ofta framställer den. Som det föregående har visat, gjorde sig i Sverige visserligen starka internationella inflytelser gällande dels mot Medeltidens slut och dels under Stormaktstiden, men bägge och särskilt den förra av dessa perioder påverkades dock endast i sina ytlager av de nya inflytelserna, som ju buros av invandrare. Under 1800-talet gingo idéerna däremot i det stora hela på egna ben. Invandrarna betydde därför ganska litet; de spelade en roll som banbrytare inom den nya sågverksindustrien, med sådana namn som Dickson, Kempe, Röhss, Bünsow och Astrup, vilka alla där gjorde stora insatser. Men det enda stora område vid sidan därav som invandrare nämnvärt ha påverkat är — naturligt nog — bankväsendet, inom vilket två av de tre största företagen varit bundna vid namn av utländsk judisk härstamning, nämligen Stockholms handelsbanks (nuvarande Svenska handelsbankens) förnyare Louis Fraenckel och Skandinaviska bankens förste ledare Theodor Mannheimer. En av de viktigaste faktorerna i internationalismen under 1800-talet var de stora kapitalrörelserna, som för Sveriges del tämligen exakt omfattade ett halvsekel, 1860—1910. Den kapitalimport som Sverige då blev föremål för utgjorde sannolikt en mycket viktig förutsättning för det stora ekonomiska genombrottet. Visserligen var själva företeelsen icke ny, såsom har framgått redan av det föregående, i det att särskilt de utländska järnimportörerna voro ”förläggare” för de svenska exportörerna i sjöstäderna och satte dem i stånd att å sin sida ”förlägga” själva järnhanteringen. Men detta var dock en långt mer begränsad företeelse än den som 1800-talet hade att uppvisa, och framför allt tog den nya kapitalimporten långt fastare former; det har främst varit fråga om obligationslån med lång löptid, vilket i hög

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free