Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Förutsättningar och innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förutsättningar och innebörd 247
vid har Sverige kommit att i allt starkare grad orienteras över hela
jordklotet.
Det är särskilt just på det ekonomiska området som det senaste
århundradet har inneburit ett ofantligt starkt genombrott för de
internationella inflytelserna. På de politiska och kyrkliga — sins emellan
nära sammanhörande — områdena utgjorde i stället senantiken och
Medeltiden perioderna för de starkaste förbindelserna över hela den
västerländska kulturkretsen, och det är stor skillnad mellan den
samhörighet som orbis terrarum, vad man uppfattade som världen, då
företedde och vad som därvid nu är det vanliga. Ekonomien åter var
i alla äldre tider i huvudsak behärskad av motsatsen till vidsträckt
samhörighet; den präglades av partikularismen, med mycket mindre
enheter än de nuvarande staterna — en motsats som ur många
synpunkter är lärorik, icke minst som bevis för att utvecklingens olika
sidor kunna följa olika vägar och att ekonomien icke är så
utslagsgivande för det hela som man ofta framställer den.
Som det föregående har visat, gjorde sig i Sverige visserligen starka
internationella inflytelser gällande dels mot Medeltidens slut och dels
under Stormaktstiden, men bägge och särskilt den förra av dessa
perioder påverkades dock endast i sina ytlager av de nya inflytelserna,
som ju buros av invandrare. Under 1800-talet gingo idéerna däremot
i det stora hela på egna ben. Invandrarna betydde därför ganska litet;
de spelade en roll som banbrytare inom den nya sågverksindustrien,
med sådana namn som Dickson, Kempe, Röhss, Bünsow och Astrup,
vilka alla där gjorde stora insatser. Men det enda stora område vid
sidan därav som invandrare nämnvärt ha påverkat är — naturligt
nog — bankväsendet, inom vilket två av de tre största företagen varit
bundna vid namn av utländsk judisk härstamning, nämligen
Stockholms handelsbanks (nuvarande Svenska handelsbankens) förnyare
Louis Fraenckel och Skandinaviska bankens förste ledare Theodor
Mannheimer.
En av de viktigaste faktorerna i internationalismen under 1800-talet
var de stora kapitalrörelserna, som för Sveriges del tämligen exakt
omfattade ett halvsekel, 1860—1910. Den kapitalimport som Sverige
då blev föremål för utgjorde sannolikt en mycket viktig förutsättning
för det stora ekonomiska genombrottet. Visserligen var själva
företeelsen icke ny, såsom har framgått redan av det föregående, i det att
särskilt de utländska järnimportörerna voro ”förläggare” för de
svenska exportörerna i sjöstäderna och satte dem i stånd att å sin
sida ”förlägga” själva järnhanteringen. Men detta var dock en långt
mer begränsad företeelse än den som 1800-talet hade att uppvisa, och
framför allt tog den nya kapitalimporten långt fastare former; det
har främst varit fråga om obligationslån med lång löptid, vilket i hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
