Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Förutsättningar och innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 Det stora genombrottet (1815—1914)
grad skiljer sig från den löpande kredit som utmärkte finansieringen
av äldre tiders jämexport. Den utländska krediten har i Sverige till
alldeles övervägande del kommit staten till godo och av staten
använts för järnvägsbyggnader. Resultatet har blivit rikligare
kapitaltillgång i förening med billigare kredit, dvs. lägre räntefot i Sverige,
än eljest hade varit möjligt; och att det just var staten som fick den
utländska krediten inskränkte alls icke företeelsens betydelse till
statskreditens område. Ty det förhållandet att staten för den kanske mest
kapitalkrävande av alla tidens ekonomiska uppgifter kunde vända sig
till utlandet befriade den från att ta det inhemska sparandet i anspråk
för dessa ändamål och frigjorde därför ungefär lika mycket av
sparandet som fallet skulle ha blivit om de enskilda företagen direkt
hade lånat i utlandet. Alldeles saknades icke heller det senare; så
t.ex. förekom utländsk finansiering såväl av Grängesbergsbolaget som
av några enskilda järnvägar; men det var obetydligt i jämförelse med
vad svenska staten upptog i denna form.
Oberoende av världskriget slutade kapitalimporten omkring år
1910. Hur förhållandena skulle ha utvecklat sig, om kriget icke hade
kommit emellan, kan naturligtvis icke avgöras. Nu medförde
emellertid det faktum att Sverige kunde hålla sig utanför kriget, medan de
viktigaste av den föregående tidens kapitalexportörer indrogos däri,
att Sveriges relativa ställning i detta hänseende varaktigt ändrades,
därför att det svenska sparandet proportionsvis blev rikligare än det
utländska, i jämförelse med vad det tidigare hade varit. Läget kom i
själva verket att förbytas i sin motsats, såsom småningom skall
framgå. För närvarande gäller det emellertid kapitalimportens period.
Det andra moment i fråga om 1800-talets internationalism som
behöver framhållas är att konjunkturväxlingarna definitivt kommo att
överföras till Sverige. Visserligen är begreppet konjunkturväxlingar
långt mer svårgripbart än man vanligen föreställer sig, och det är
icke omöjligt att i fråga om äldre tider exemplifiera återverkningar
på Sverige av företeelser som hade större eller mindre likheter med
vad vi nu kalla konjunkturväxlingar; så har det redan i förbigående
omtalats, att en internationell börskris år 1763 var av denna karaktär.
Men att sambandet mellan de mer eller mindre rytmiska ekonomiska
växlingarna i andra länder under 1800-talet ha utövat långt starkare
inflytande på Sverige än tidigare är otvivelaktigt. Redan den
internationella kris som träffade de flesta länder efter den långa
krigstidens slut 1815 kändes mycket svår också i Sverige, vartill visserligen
också åtskilliga specifikt svenska faktorer bidrogo. Fullt kontinuerligt
kom Sverige att följa den internationella utvecklingen på detta
område fr.o.m. 1857 års kris; visserligen har det sedermera förekommit
olikheter i styrkegrad för konjunkturväxlingarna i Sverige och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
