- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
248

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Förutsättningar och innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 Det stora genombrottet (1815—1914) grad skiljer sig från den löpande kredit som utmärkte finansieringen av äldre tiders jämexport. Den utländska krediten har i Sverige till alldeles övervägande del kommit staten till godo och av staten använts för järnvägsbyggnader. Resultatet har blivit rikligare kapitaltillgång i förening med billigare kredit, dvs. lägre räntefot i Sverige, än eljest hade varit möjligt; och att det just var staten som fick den utländska krediten inskränkte alls icke företeelsens betydelse till statskreditens område. Ty det förhållandet att staten för den kanske mest kapitalkrävande av alla tidens ekonomiska uppgifter kunde vända sig till utlandet befriade den från att ta det inhemska sparandet i anspråk för dessa ändamål och frigjorde därför ungefär lika mycket av sparandet som fallet skulle ha blivit om de enskilda företagen direkt hade lånat i utlandet. Alldeles saknades icke heller det senare; så t.ex. förekom utländsk finansiering såväl av Grängesbergsbolaget som av några enskilda järnvägar; men det var obetydligt i jämförelse med vad svenska staten upptog i denna form. Oberoende av världskriget slutade kapitalimporten omkring år 1910. Hur förhållandena skulle ha utvecklat sig, om kriget icke hade kommit emellan, kan naturligtvis icke avgöras. Nu medförde emellertid det faktum att Sverige kunde hålla sig utanför kriget, medan de viktigaste av den föregående tidens kapitalexportörer indrogos däri, att Sveriges relativa ställning i detta hänseende varaktigt ändrades, därför att det svenska sparandet proportionsvis blev rikligare än det utländska, i jämförelse med vad det tidigare hade varit. Läget kom i själva verket att förbytas i sin motsats, såsom småningom skall framgå. För närvarande gäller det emellertid kapitalimportens period. Det andra moment i fråga om 1800-talets internationalism som behöver framhållas är att konjunkturväxlingarna definitivt kommo att överföras till Sverige. Visserligen är begreppet konjunkturväxlingar långt mer svårgripbart än man vanligen föreställer sig, och det är icke omöjligt att i fråga om äldre tider exemplifiera återverkningar på Sverige av företeelser som hade större eller mindre likheter med vad vi nu kalla konjunkturväxlingar; så har det redan i förbigående omtalats, att en internationell börskris år 1763 var av denna karaktär. Men att sambandet mellan de mer eller mindre rytmiska ekonomiska växlingarna i andra länder under 1800-talet ha utövat långt starkare inflytande på Sverige än tidigare är otvivelaktigt. Redan den internationella kris som träffade de flesta länder efter den långa krigstidens slut 1815 kändes mycket svår också i Sverige, vartill visserligen också åtskilliga specifikt svenska faktorer bidrogo. Fullt kontinuerligt kom Sverige att följa den internationella utvecklingen på detta område fr.o.m. 1857 års kris; visserligen har det sedermera förekommit olikheter i styrkegrad för konjunkturväxlingarna i Sverige och andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free