Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Förutsättningar och innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 Det stora genombrottet (1815—1914)
metoderna ständigt på nytt tidigast förbättras där, så sätta sådana
orsaker i långt mindre grad än förr ett land i tillfälle att behålla ett
visst slag av ekonomisk verksamhet; man finner ofta att en
uppfinnare oavsiktligt kommit att ge ett helt annat land än sitt eget den
största fördelen av metoder som grundas på hans uppfinning.
Vid sidan av internationalismen bör man i fråga om 1800-talets
ekonomiska omvälvning peka på teknikens allmänna utveckling,
fastän ju just det senast sagda visar att denna utveckling själv i högsta
grad har följt internationella linjer. Om man ser närmare på de
hänseenden vari teknikens omläggning djupast har påverkat den
ekonomiska utvecklingen, så kunna följande moment påpekas.
Till en början medförde omläggningen en enormt ökad roll för
produktionsmedlen. Detta gällde ej blott den maskinella driften utan
även och i grundläggande hänseenden kanske ännu mer de för
perioden nästan helt och hållet nya ledningssystemen, såsom för vatten
och gas samt elektrisk svagström och elektrisk kraft. Det var detta
som gjorde framställning av konsumtionsmedel till en så mycket
mindre del av totalproduktionen än förut hade varit fallet.
Ur svensk synpunkt var det särskilt viktigt att just denna väldiga
omvälvning krävde en av de varor för vilkas framställning Sverige
hade haft och fortfarande hade de största förutsättningarna,
nämligen järn. Trots den ytterst starka nedgången i Sveriges andel av
världens järnproduktion blev det därigenom möjligt att i ofantligt
hög grad öka det absoluta omfånget av Sveriges järnhantering och
jämexport.
Detsamma var fallet med den visserligen långt mindre nya
efterfrågan som uppstod i fråga om trä, varav dock blott första etappen
hade samband med produktionsmedlens tillväxt och den senare
etappen snarast är att räkna till konsumtionsföremålens område. Det förra
bestod i trä för konstruktiva ändamål. Jäm och trä samverkade
därvid i verkligheten, och den allmänna internationella expansionen, som
främst baserades på järnets enormt ökade användning, var därigenom
vad som förorsakade den ökade efterfrågan också på sågade varor.
Andra ledet i utvecklingen, träfibrernas nya roll, sammanhängde
däremot med den lika enorma ökningen på det andliga området,
nämligen läsningens utbredning framför allt på bredden, genom
tidningspressen.
Som tredje huvudtendens i utvecklingen kan man peka på
kommunikationsväsendets nya roll, som naturligtvis själv hade sin rot i
tekniken och hörde till de områden som dragit den största fördelen
av dess omvälvning. Som redan påpekades i samband med 1600-talet,
var kommunikationernas omvälvning proportionsvis större till lands
än till vatten och kom därför Sverige i högre grad till godo än fallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
