- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
266

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Trävaruindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

266 Det stora genombrottet (1815—1914) garna hade gått över till sågverken skulle det därför förmodligen aldrig ha lyckats att grunda de kapitalstarka och solida företag som avlöste de första rovriddarna eller skogsspekulanterna på detta område; och först den kapitalstyrka som på detta sätt samlades utgjorde förutsättningen för det uthålliga skogsbruk som bevarade och utvecklade de svenska skogarna, samtidigt med att många andra länder låtit sina skogar planlöst skövlas och försvinna. En helt annan fråga är emellertid vad följden skulle ha blivit, om staten hade gått mer långsamt fram och successivt överlåtit skogen direkt på bolagen, emot ett pris som något så när motsvarade dess värde för köparna. Bönderna skulle då visserligen ej ha fått mycket mer än de nu blevo i tillfälle att behålla; men om man, i stället för att tilldela dem dessa furstliga arealer och sedan låta de oanade rikedomarna gå ifrån dem, aldrig hade dragit in bönderna i härvan, så skulle deras bitterhet aldrig ha kunnat bli tillnärmelsevis så stor som när de nu kände sig svekfullt berövade sin egendom. Norrlandsfrågan skulle därför aldrig ha uppstått i den form som den i verkligheten tog, utan utvecklingen hade kunnat ledas i lugnare banor. Enda frågan är huruvida det hade varit möjligt att successivt tilldela bolagen skog efter sådana linjer, utan att därigenom försvåra eller rent av omöjliggöra deras expansion; men om det hade lyckats, skulle också det vilda i den nya bebyggelsen och det nya arbetarlivet ha kunnat undgås, därför att tillväxten då hade fått försiggå på ett sätt som mer svarade emot svenska industriella traditioner. Hela den efter svenska förhållanden ovanliga utvecklingen var slut omkring sekelskiftet 1900. Urskogsbeståndet var då till stor del uttaget, och de uppstod en minskad tillgång på virke med timmerdimensioner. Visserligen kan man icke tala om någon stark återgång i sågverksindustriens omfattning därefter, men stagnationen blev omisskännlig, och en lindrig regress inträdde. Sågverksindustriens expansion hade alltså begränsats till nästan jämnt ett halvsekel, och i jämförelse med järnhanteringen blev den alltså en långt mer kortvarig företeelse både framåt och bakåt. Sveriges främste nationalekonom, Knut Wicksell, anförde denna företeelse som ett av skälen för sin huvudtes om behovet av en minskning i Sveriges befolkning, i det att han icke såg någon möjlighet till oförminskad försörjning åt folket, i den mån som virkestillgången minskades. Fastän utvecklingen i många hänseenden tog ett annat förlopp än han föreställde sig, låg det mycket berättigande i en sådan tankegång; det förelåg otvivelaktigt en fara för allvarligare svårigheter än dem som hade försvunnit vid den tidpunkt då sågverksindustrien bröt igenom och därmed kompenserade den dåvarande järnhanteringens stagnation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free