Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Trävaruindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trävaruindustri 267
Den egendomligt oemotståndliga expansion som utmärkte det
ekonomiska livet fram till det första världskrigets utbrott 1914 har ännu
så länge till största delen bragt farhågorna på skam. Ödets sätt att
för andra gången under 1800-talet komma Sveriges näringsliv till
hjälp — om ett så oegentligt uttryckssätt får ursäktas — bestod i att
låta träet få en ny användning vid sidan av den gamla, nu icke längre
på grundval av dess uppgift som konstruktionsmaterial utan genom
träfibrerna. Det nya var alltså pappersmasseindustrien. I snabbhet
var dess utveckling långt starkare än den som sågverksindustrien
någonsin hade företett. Medan denna äldre trävaruindustri ej mer än
fördubblades på fyrtio år (1856—1896), tiodubblades
pappersmasseindustrien på halva tiden (1894—1913). Till följd därav kom
Sverige att omedelbart före 1914 stå som världens främsta
trämasse-exportör; och denna ställning fick även en vittgående verkan under
och efter världskriget, i det att den starka utländska efterfrågan på
pappersmassan å ena sidan bidrog till prisstegringen under kriget
men å andra sidan i hög grad underlättade återgången till
guldmyntfot därefter.
Var och en som har upplevat detta skede måste emellertid inför
sådana fakta göra sig den frågan, varför massaindustriens expansion
gjorde så mycket svagare intryck på allmänna meningen än fallet
hade varit med sågverksindustriens tidigare genombrott. Svaret
består i att de sociala verkningarna voro mycket svagare. Bland Sveriges
stora industrier fanns det nämligen ingen som sysselsatte så litet
arbetskraft i förhållande till sitt produktvärde som fallet var med
pappersmasseindustrien; och de stora omflyttningar
sågverksindustrien hade framkallat fingo ingen motsvarighet på det nya området,
så mycket mindre som den nya industrien till stor del förlädes till
samma trakter som den gamla. Faran var rent av den motsatta,
nämligen att massaindustrien icke skulle kunna försörja en lika stor
arbetarbefolkning som sågverksindustrien på sin tid hade gjort; och i
motsats till de övriga farhågorna kom denna att besannas. En annan
orsak till att den nya industriens genombrott gjorde så litet väsen
av sig var att den svenska kapitalismen vid sekelskiftet redan hade
trampat ur bamskorna och att därför nästan ingen motsvarighet till
de excesser som hade utmärkt sågverksindustriens frammarsch nu
inställde sig. Det lugna i detta förlopp förklarar i sin tur allmänna
meningens svala intresse för ändringen.
Orsakerna till pappersmasseindustriens tillkomst och blixtsnabba
utveckling voro primärt två. Den ena låg på efterfrågesidan och
innebar ett oerhört ökat behov av papper, framför allt genom
tidningspressens väldiga ökning i både omfång och spridning. Den andra
låg på tillgångssidan och grundade sig på uppfinningen av metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
