- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
267

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Trävaruindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trävaruindustri 267 Den egendomligt oemotståndliga expansion som utmärkte det ekonomiska livet fram till det första världskrigets utbrott 1914 har ännu så länge till största delen bragt farhågorna på skam. Ödets sätt att för andra gången under 1800-talet komma Sveriges näringsliv till hjälp — om ett så oegentligt uttryckssätt får ursäktas — bestod i att låta träet få en ny användning vid sidan av den gamla, nu icke längre på grundval av dess uppgift som konstruktionsmaterial utan genom träfibrerna. Det nya var alltså pappersmasseindustrien. I snabbhet var dess utveckling långt starkare än den som sågverksindustrien någonsin hade företett. Medan denna äldre trävaruindustri ej mer än fördubblades på fyrtio år (1856—1896), tiodubblades pappersmasseindustrien på halva tiden (1894—1913). Till följd därav kom Sverige att omedelbart före 1914 stå som världens främsta trämasse-exportör; och denna ställning fick även en vittgående verkan under och efter världskriget, i det att den starka utländska efterfrågan på pappersmassan å ena sidan bidrog till prisstegringen under kriget men å andra sidan i hög grad underlättade återgången till guldmyntfot därefter. Var och en som har upplevat detta skede måste emellertid inför sådana fakta göra sig den frågan, varför massaindustriens expansion gjorde så mycket svagare intryck på allmänna meningen än fallet hade varit med sågverksindustriens tidigare genombrott. Svaret består i att de sociala verkningarna voro mycket svagare. Bland Sveriges stora industrier fanns det nämligen ingen som sysselsatte så litet arbetskraft i förhållande till sitt produktvärde som fallet var med pappersmasseindustrien; och de stora omflyttningar sågverksindustrien hade framkallat fingo ingen motsvarighet på det nya området, så mycket mindre som den nya industrien till stor del förlädes till samma trakter som den gamla. Faran var rent av den motsatta, nämligen att massaindustrien icke skulle kunna försörja en lika stor arbetarbefolkning som sågverksindustrien på sin tid hade gjort; och i motsats till de övriga farhågorna kom denna att besannas. En annan orsak till att den nya industriens genombrott gjorde så litet väsen av sig var att den svenska kapitalismen vid sekelskiftet redan hade trampat ur bamskorna och att därför nästan ingen motsvarighet till de excesser som hade utmärkt sågverksindustriens frammarsch nu inställde sig. Det lugna i detta förlopp förklarar i sin tur allmänna meningens svala intresse för ändringen. Orsakerna till pappersmasseindustriens tillkomst och blixtsnabba utveckling voro primärt två. Den ena låg på efterfrågesidan och innebar ett oerhört ökat behov av papper, framför allt genom tidningspressens väldiga ökning i både omfång och spridning. Den andra låg på tillgångssidan och grundade sig på uppfinningen av metoder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free