Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 6. Det stora genombrottet (1815—1914)
- Trävaruindustri
- Industri i övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i förening med pappersindustrien en andel i exporten på 45 à 50 %,
sålunda snarast något mer än fallet hade varit när sågverksindustrien
var den enda exporterande trävaruindustrien av betydelse. Under
åren närmast före det andra världskriget inträdde visserligen en
relativ nedgång, som delvis sammanhängde med järnexportens starka
ökning; men det är icke anledning att nu uppehålla sig därvid, därför
att man icke vet om ändringen blir en tillfällig företeelse eller icke.
Industri i övrigt
Av övriga industriella områden är i synnerhet textilindustrien av
intresse. Dess stagnation eller återgång under manufakturperioden, trots
manufakturernas obegränsade premiering och förläggningen av
understödsväsendets tyngdpunkt till just detta område, har sedan avlösts
av en stark utveckling, som visserligen i hög grad har påverkats av
tullskyddet men som icke har åtnjutit tillnärmelsevis sådana
understöd som fallet var med 1700-tals-manufakturerna. Det har redan i
förra kapitlet (208 f.) anmärkts att manufakturerna över huvud taget
icke blevo grundvalen för en senare tids industri ens på textilområdet
och att detta ännu mindre var fallet med 1700-talets särskilda
nyskapelser på området. Den starkast expanderande textilindustrien icke
blott i Sverige utan framför allt i England och för övrigt hela
världen har utan jämförelse varit bomullsindustrien, och dess plats inom
de svenska 1700-tals-manufakturerna var alltid ganska obetydlig.
Bomullsväveriet måste emellertid ha gjort icke alldeles oväsentliga
framsteg inom den svenska hemslöjden, och i den mån det fanns
gamla rötter för dess stora utveckling under 1800-talet äro dessa att
söka på det området, såsom också på sitt ställe har omtalats.
Företeelsen är för övrigt också i detta hänseende internationell, i det att också
andra länders och närmast det banbrytande landet Englands
bomullsindustri var grundad på en äldre tids hemindustri, fastän
skillnaden i typ mellan denna hemindustri och den svenska hemslöjden
var ganska stor. Den förra var nämligen i första rummet en
förlagsindustri, direkt driven för kapitalisternas räkning och med utövare
som förmodligen icke voro mycket annat än över landsbygden spridda
industriella lönarbetare, medan förlaget spelade en långt mindre roll
inom den svenska hemslöjden och denna uppenbarligen till alldeles
övervägande del försiggick hos jordbrukarna, dvs. av personer som
icke helt ägnade sig däråt.
Förbindelsen med den gamla hemslöjden gjorde sig hos oss
gällande i vad som sedan har blivit bomullsindustriens viktigaste centrum,
den s.k. Sjuhäradsbygden, de sju häradena (Mark, Kind etc.) i
Älvsborgs län. Sjuhäradsbygdens ställning tack vare gårdfarihandeln visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:57:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0289.html
