- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
273

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Arbetarrörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en nästan nödvändig förutsättning för rörelsens framsteg, särskilt när strejken användes som vapen, emedan det då är nödvändigt med understöd från andra arbetare än de strejkande. Vidare skapade bruksindustriens förläggning till landsbygden ett beroende av arbetsgivaren, som följde av att arbetarna till största delen bodde i av honom ägda bostäder och därför kunde avhysas i händelse av strejk, varjämte givetvis övergången till andra arbetsgivare inom samma eller andra yrken därigenom försvårades. Samtidigt hade bruksarbetarna en stark traditionskänsla och en till hela den gamla ordningen hörande skråmässig organisation och yrkesheder. Också det beroende vari arbetarna av ålder stodo till bruken genom försörjning med olika förnödenheter i brukshandeln försvårade en verksam motsatsställning till arbetsgivaren, och ännu mer än något av detta inverkade kanske den traditionella samhörighet mellan arbetsgivare och arbetare som rådde inom bruksindustrien och som särskilt starkt stack av mot rotlösheten i manufakturerna. Ingen kan säga att brukshanteringens arbetare helt och hållet hade skäl att vara nöjda med sin ställning, också om Frödings dikt Den gamla goda tiden ensidigt framhåller skuggsidorna; att brukshanteringens blomstring ganska länge hade en del av sin grundval i arbetarnas försämrade ställning under 1700-talets inflation har redan omtalats (ovan 205). Men det är i alla fall ett faktum att brukspatronerna på patriarkalisk grund sörjde för sina arbetare i helt annan grad än fallet var med arbetsgivarna i någon annan näring. En uttjänt arbetare åtnjöt alltid, så långt bruksräkenskaperna därvid ge ledning, pension i någon form; och det var vidare ofantligt vanligt att skulder som växte arbetarna över huvudet efterskänktes, ända därhän att detta kunde upptagas som ett fast kostnadselement i järntillverkningen; hammarsmedsordningen år 1766 föreskrev dessutom ett visst mått av sjukhjälp och arbetslöshetshjälp från bruksindustriens sida, delvis under samverkan med bruksarbetarnas skråmässigt uppbyggda organisation. Mot dessa fördelar svarade å andra sidan den bundenhet som systemet också garanterade, i det att de skuldsatta arbetarna — och de allra flesta arbetare voro undantagslöst skuldsatta till bruket — icke fingo gå ifrån sin arbetsgivare utan att den nye arbetsgivaren övertog skulden; men i lika hög grad som förmånerna motverkade denna starka bundenhet tydligen en organisationsrörelse på arbetarnas sida. Det har redan förut omtalats att 1879 års Sundsvallsstrejk var den första av större omfattning i Sverige och att detta delvis förklaras av sågverksarbetarnas med de utländska arbetarskarornas långt mer likartade oberoende av tradition och traditionellt rotad, lokal bundenhet. Emellertid stod det ingen organisation bakom de strejkande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free