- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
274

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Arbetarrörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sundsvallsarbetarna, och det frireligiösa inslag som tydligt präglade denna strejk stack ganska starkt av emot vad som längre fram skulle bli utmärkande för den svenska arbetarrörelsen. Vad vi nu kalla fackföreningar tog därför egentligen först med 1880-talet sin början, och särskilt började de lokala fackföreningarna då att sammanslutas i förbund. Därefter gick utvecklingen märkvärdigt hastigt, detta i trots av att industriens stora utbredning över den egentliga landsbygden kunde ha väntats lägga hinder i vägen och faktiskt också gjorde det, i synnerhet inom trävaruindustrien, fastän hindret blev övervunnet. Redan år 1898 kunde Landsorganisationen i Sverige komma till stånd, vilket onekligen var ett stort resultat efter mindre än två årtiondens utveckling, och i verkligheten var arbetarnas organisation då betydligt starkare utvecklad än arbetsgivarnas, som på en mängd områden stodo isolerade gent emot arbetarnas krav. Därför skapades också Svenska arbetsgivarföreningen fyra år senare, och därmed hade båda parterna på arbetsmarknaden fått sina huvudorganisationer upprättade. 1909 års storstrejk ledde emellertid till ett starkt bakslag för arbetarna och deras förbund; men också den situationen bemästrades påfallande lätt, och nu står organisationsväsendet i den svenska arbetarrörelsen som mer allmängiltigt än i de flesta andra länder. Det betyder att den fria konkurrensen på arbetsmarknaden så gott som fullständigt är försvunnen, och småningom har detta lett till något så oförutsett som en stark utjämning av motsatsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, icke närmast individuellt utan mellan deras starka organisationer. På sitt sätt utgör detta den mest monopolistiskt präglade bildning som kan åstadkommas, men samtidigt verkar det i hög grad utjämnande på de rent sociala motsatserna. Visserligen är det omöjligt att sluta till vad som kan väntas bli bestående i denna harmoni. Men att en återgång till förkrigstidens motsatsställning är osannolik synes man ha rätt att antaga, fastän detta å andra sidan ingalunda betyder att den nya, på en gång dubbla och förenade monopoliseringen skulle vara utan sina egna, allvarliga problem. Det är anmärkningsvärt hur ringa del statens åtgärder och särskilt lagstiftningen hade i denna utveckling, som på det sociala området utgjorde det märkligaste Sverige upplevde under 1800-talet. Man kan säga att arbetslöshetspolitiken, särskilt i de former den tog under 1930-talet, var ägnad att underlätta arbetarnas organisationsrörelse. Därigenom tog nämligen staten på gynnsammare villkor än förut hand om de arbetslösa och placerade dem i sysselsättningar som utgjorde ett stöd för, i stället för ett hot emot, de genom kollektivavtal bestämda lönerna; där förutan skulle en lönenivå som hindrade arbetskraften att finna sysselsättning ha straffat sig själv genom att utlösa en arbetslöshet som då hade gått ut över fackföreningarna själva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free