- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
278

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Liberal näringspolitik och dess motsats

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verkar under så gott som alla förhållanden i riktning mot ökat varubyte med andra länder. Av samma skäl måste också verkstadsindustriens expansion från 1870-talet ha stimulerats av den dåvarande handelspolitiken. Häri måste också anses ligga att politiken verkade i riktning mot landets ökade industrialisering. Den följande tiden bjöd icke på många förändringar i tullpolitiskt hänseende, förrän den stora amerikanska spannmålskonkurrensen här liksom annorstädes kom att ge fart åt den nya protektionismen. Beslutet om spannmålstullar må emellertid nu förbigås, för att upptagas i samband med jordbrukets utveckling. Det följdes år 1892 av höjda industritullar. När sedan Sverige under det nya seklets första årtionde drogs in i det väsentligen protektionistiska tyska handelstraktatsystemet, i stället för det frihandelsvänliga franska, så ledde detta till nya höjningar i industritullarna, till en början som skydd emot de sänkningar som kunde komma att påyrkas från tysk sida men sedan fasthållna också utan hänsyn till i vad mån de fyllde någon uppgift i detta hänseende. Med en viss, skärpt industriprotektionism gick Sverige därför in i det första världskriget, fastän tendensen ej ter sig särskilt utpräglad i ljuset av vad som sedan har förekommit. Den stora allmänna prisstegringen sänkte därefter genomgående tullsatsernas effektivitet, och när ett våldsamt förbudssystem efter kriget grep omkring sig i land efter land, kom Sverige att stå som ett relativt frihandelsvänligt land. Det är ej alldeles lätt att avgöra, i hur hög grad denna politik inverkade på den faktiska utvecklingen, men vissa moment äro dock ganska klara. Efter avsikten rådde sedan 1890-talets början ett s.k. solidaritetssystem efter tyskt mönster, sålunda en ordning som skulle genomföra — den nära nog mot tankelagarna stridande — uppgiften att premiera alla näringar på en och samma gång. Så mycket är emellertid givet som att systemet måste ha verkat i riktning av ökad självförsörjning, närmare bestämt: måste ha hållit exportnäringarna och därmed importen tillbaka, ty tullskyddet kunde icke ge dessa sidor av näringslivet något understöd och måste därför låta dem i stället bidraga till att stödja övriga näringar. Lämnar man fortfarande jordbruket åsido, så blir det vidare tämligen klart att systemet måste ha verkat i riktning mot ökad differentiering inom själva produktionen, därför att över huvud taget alla näringar som kunde reda sig utan tullskydd kommo att få lämna bidrag till underhållet av sådana som detta icke gällde om och alltså att garantera tillvaron av näringsgrenar som ej därförutan hade kunnat hållas vid liv. Några av de drag som varit till nytta under krig och avspärrning ha därför haft sin rot i den svenska protektionismen, fastän det genast måste tilläggas både att några nämnvärda medvetna strävanden i denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free