- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
277

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Liberal näringspolitik och dess motsats

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av den på sin tid ryktbare popularisatom Frédéric Bastiat, som då åtnjöt ett stort rykte också i Sverige; och det är ej otänkbart att Gripenstedt i detta hänseende såg på sig själv som ett slags svensk Napoleon III, med uppgift att till folkets bästa genomföra liberalismen utan pedantiska hänsyn till vad folkets egna representanter påstodo eller försökte. Under 1850-talet lyckades Gripenstedt få bort förbuden ur både import- och exporttulltaxorna samt avskaffa även exporttullarna och uppnå tullfrihet för jordbruksprodukter samt sänkta industritullar. Det var framför allt den internationella prisstegringen, sedan de kaliforniska guldfyndigheterna hade upptäckts omkring år 1850, som banade väg för dessa strävanden, därför att de å ena sidan skapade en högkonjunktur och å andra sidan läto den prisstegring tullarna medförde förefalla både oberättigad och ofördelaktig. Gripenstedt blev föremål för mycket kritik med anledning av de vältaligt optimistiska teckningar han i några stora tal 1857 gav av lägets beskaffenhet — de kallades av motståndarna ironiskt hans blomstermålningar. Omedelbart efter att talen hade hållits utbröt nämligen en för tillfället mycket svårartad kris, och den ansågs vederlägga hela Gripenstedts tolkning av läget. Emellertid förlöpte krisen mycket lätt och hastigt, trots sin till en början akuta karaktär, och Gripenstedt vidhöll då så mycket mer orubbligt sin ståndpunkt. Han fick en ny möjlighet att göra den gällande, trots att den fortfarande icke åtnjöt större sympatier inom riksdagen, när det s.k. franska handelstraktatsystemet, grundlagt genom Cobden-Chevalier-fördraget mellan England och Frankrike 1860, bredde ut sig till land efter land. Genom att låta Sverige 1865 ingå i detta traktatsystem låste Gripenstedt icke blott fast de tidigare tullsänkningarna, utan genomförde ytterligare nya, utan att därvid till en början indraga riksdagen i frågans behandling, sålunda alldeles samma taktik som Napoleon III själv från början hade tillämpat. Fördraget kom sedan inför ständerna vid 1865/66 års riksdag — samma ryktbara riksdag då det stora, av De Geer-Gripenstedts regering framlagda representationsförslaget kom att antagas; och med den respekt man i Sverige vanligen har haft för internationella uppgörelser blev det jämförelsevis lätt för finansministern att få ständerna med på att godkänna fördraget. Detta utgjorde i det närmaste frihandelns höjdpunkt i Sverige. Det har ej gjorts några vetenskapligt hållbara undersökningar av frihandelns betydelse för Sveriges ekonomiska expansion under den nu ifrågavarande tiden, och uppgiften är dessutom svår av många anledningar, främst den att frihandeln blott utgjorde ett av de många leden i den stora frigörelseprocessen. Att uppkomsten och utvecklingen av den stora nya exportindustrien, sågverksindustrien, underlättades genom frihandeln är emellertid en given sak; ty frihandel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free