- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
296

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Penningväsende - Befolkningsutveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

296 Det stora genombrottet (1815—1914) men mycket envisa depression gällande. Å andra sidan sammanhängde 1850- och 1870-talens starka högkonjunkturer med sågverksindustriens mest utpräglade spekulationsperioder och den senare av dessa också med järnvägsnätets oproportionerligt hastiga utveckling. Mycket litet härav bar någon för Sverige specifik prägel; det mesta utgjorde ett jämförelsevis svagt återsken av allmänt europeiska företeelser. Befolkningsutveckling Det återstår att behandla några av de mest grundläggande företeelserna i Sveriges ekonomiska utveckling fram till det första världskriget. Få förändringar ha därvid varit mer genomgripande, i Sverige liksom annorstädes, än de som gällt den demografiska utvecklingen. Det mest grundläggande däri har varit vad som måste betecknas med uttrycket helt nya livsförutsättningar. Medan ännu i medeltal för perioden 1816/40 den återstående medellivslängden vid födelsen i Sverige endast var knappt 41 V2 år, hade den 1931/35 stigit till drygt 64 ^4 år, sålunda med inemot 23 år; och vill man i stället lägga till grund den s.k. sannolika återstående livslängden vid födelsen — dvs. det antal år under vilket en viss ålderskull reduceras till hälften av sitt ursprungliga antal — så får man en höjning från 47 3/< till 72 V5 år, dvs. en ännu starkare tillväxt. Som dessa siffror visa, har människornas livslängd under århundradet ökats med långt över hälften. Men naturligtvis skapade detta enastående resultat sina egna, allt annat än lättlösta problem. Trots industriens utveckling efter 1850 var det sålunda långt ifrån att den skulle ha varit i stånd att absorbera hela folkmängdsöver-skottet. Nativiteten visade visserligen en svagt sjunkande tendens t.o.m. 1870-talet, ungefärligen från 33 till 30 per 1 000 invånare; men dödligheten sjönk betydligt starkare, ungefär från 23 till 18, och därför förekom det ej blott ett högt utan också ett i huvudsak stigande födelseöverskott, som på 1870-talet nådde en för svenska förhållanden så ovanlig höjd som 12 pro mille, 1 V5 procent, om året, fastän ett lindrigt utvandringsöverskott då gjorde folkökningen något svagare. På samma sätt som under 1700-talet var det länge jordbruket som främst fick försörja den växande befolkningen. Vår statistik över yrkesfördelningen är visserligen ända fram till 1870 mycket bristfällig och föranleder därför försiktighet i slutsatserna; men det förefaller icke finnas anledning till antagandet att jordbrukets andel i folkmängden skulle ha sjunkit väsentligt före år 1870. För denna tidpunkt har man första gången en tillförlitlig — för övrigt redan förut omtalad — siffra, som låg icke långt ifrån tre fjärdedelar av det hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free