- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
298

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Befolkningsutveckling - Jordbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

298 Det stora genombrottet (1815—1914) medförde utvandringen ett helt nytt befolkningspolitiskt läge, såsom framgår av följande tre femårsmedeltal för den egentliga utvandrings-tiden, per år och 1 000 invånare (att ej själva utvandringssif frorna meddelas beror på att de redovisas något för lågt i statistiken): 1881/85 1886/90 1891/95 Födelseöverskott................ 11.83 12.40 10.83 Folkökning .................. 5.09 4.3 1 5.56 dvs. mindre än halva födelseöverskottet ledde till folkökning, varvid det också faller i ögonen att födelseöverskottet då var ovanligt stort och sålunda erbjöd ovanligt stor marginal för utvandringen. Utöver nedgången i den totala folkökningen var det viktigaste i hela företeelsen ur svensk ekonomisk synpunkt att utströmningen i allt väsentligt ägde rum från jordbruket. Visserligen var det mycket vanligt att jordbrukets tryckta läge till en början föranledde invandring till städerna; men om utkomstmöjligheterna också där tedde sig som otillfredsställande, blevo de svenska städerna endast en etapp på vägen till Amerika. Slutligen tillkom det att framför allt den obesuttna jordbruksbefolkningen var den som levererade människomaterial för utvandringen. Mänskligt att döma var det därför utvandringen som då räddade Sverige från en agrar pauperism. Hade utvandringen ej kommit då den faktiskt inträffade, förefaller det mycket sannolikt att den aldrig skulle ha tagit den omfattning som den nu gjorde. Ty längre fram började industrialiseringens snabba fortgång, och i förening med nedgången i nativitet skulle den förmodligen också utan emigration ha gjort slut på en stor del av skillnaden i svensk och amerikansk standard, samtidigt med att jordbrukets underklasser i större utsträckning skulle ha absorberats av industrien. Redan under 1880-talet började jordbruksbefolkningen svagt sjunka i absoluta belopp, fastän den absoluta nedgången över huvud taget aldrig blev stor, endast omkring 22 °/o under hela femtioårsperioden 1880/1930. ”Flykten från landsbygden” fortsatte sålunda att främst betyda helt enkelt att ökningen i landsbygdens befolkning, ej dess ursprungliga befolkningsbestånd, till en början absorberades av Amerika, sedan av städerna inom landet. Men detta var också tillräckligt för att besvärja den agrara pauperismen. Jordbruk Den avgörande stöten till jordbrukets avtagande roll gav den amerikanska spannmålskonkurrensen från 1870-talets slut. När denna djupt ingripande faktor diskuteras, frestas man lätt att förbise dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free