Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Befolkningsutveckling - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
298 Det stora genombrottet (1815—1914)
medförde utvandringen ett helt nytt befolkningspolitiskt läge, såsom
framgår av följande tre femårsmedeltal för den egentliga
utvandrings-tiden, per år och 1 000 invånare (att ej själva utvandringssif frorna
meddelas beror på att de redovisas något för lågt i statistiken):
1881/85 1886/90 1891/95
Födelseöverskott................ 11.83 12.40 10.83
Folkökning .................. 5.09 4.3 1 5.56
dvs. mindre än halva födelseöverskottet ledde till folkökning, varvid
det också faller i ögonen att födelseöverskottet då var ovanligt stort
och sålunda erbjöd ovanligt stor marginal för utvandringen.
Utöver nedgången i den totala folkökningen var det viktigaste i
hela företeelsen ur svensk ekonomisk synpunkt att utströmningen i allt
väsentligt ägde rum från jordbruket. Visserligen var det mycket
vanligt att jordbrukets tryckta läge till en början föranledde invandring
till städerna; men om utkomstmöjligheterna också där tedde sig som
otillfredsställande, blevo de svenska städerna endast en etapp på
vägen till Amerika. Slutligen tillkom det att framför allt den
obesuttna jordbruksbefolkningen var den som levererade människomaterial
för utvandringen. Mänskligt att döma var det därför utvandringen
som då räddade Sverige från en agrar pauperism.
Hade utvandringen ej kommit då den faktiskt inträffade, förefaller
det mycket sannolikt att den aldrig skulle ha tagit den omfattning
som den nu gjorde. Ty längre fram började industrialiseringens snabba
fortgång, och i förening med nedgången i nativitet skulle den
förmodligen också utan emigration ha gjort slut på en stor del av
skillnaden i svensk och amerikansk standard, samtidigt med att
jordbrukets underklasser i större utsträckning skulle ha absorberats av
industrien. Redan under 1880-talet började jordbruksbefolkningen svagt
sjunka i absoluta belopp, fastän den absoluta nedgången över huvud
taget aldrig blev stor, endast omkring 22 °/o under hela
femtioårsperioden 1880/1930. ”Flykten från landsbygden” fortsatte sålunda att
främst betyda helt enkelt att ökningen i landsbygdens befolkning, ej
dess ursprungliga befolkningsbestånd, till en början absorberades av
Amerika, sedan av städerna inom landet. Men detta var också
tillräckligt för att besvärja den agrara pauperismen.
Jordbruk
Den avgörande stöten till jordbrukets avtagande roll gav den
amerikanska spannmålskonkurrensen från 1870-talets slut. När denna
djupt ingripande faktor diskuteras, frestas man lätt att förbise dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
