- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
299

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Jordbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jordbruk 299 primära innebörd, nämligen att åstadkomma förbättrad försörjning med brödsäd för hela Europa och i detta fall närmast för Sverige. Dess egen orsak låg främst i kommunikationsväsendets omvälvning, dels i den starka utvecklingen av järnvägsnätet mellan Atlantkusten och de stora vetebygderna i Förenta staternas mellersta del, dels i oceantrafikens starka ökning och det våldsamma fallet i oceanfrakterna mellan Förenta staternas Atlantkust och Europa. Samma företeelse, som i sin tur bottnade i götjärnsprocessernas och ståltillverkningens stora genombrott, återverkade också direkt på utvandringen, genom att förbilliga själva emigranttrafiken. Att företeelsen för Europas befolkningar som helhet innebar en förbättrad materiell försörjning varken kan eller får emellertid dölja att den skapade en alldeles oförutsedd och mycket allvarlig situation för Europas jordbruk och därvid egentligen för den europeiska spannmålsproduktionen. Olika europeiska länder mötte detta läge på olika sätt. För Englands del vidtogos egentligen inga åtgärder i någon riktning, med påföljd att dess jordbruksproduktion över huvud taget sjönk starkt. Danmark däremot omlade sin jordbruksdrift från spannmålsproduktion till boskapsskötsel, och eftersom ingen konkurrens på de animaliska produkternas område var möjlig från andra världsdelar före frys- och kylteknikens långt senare genombrott, så fick Danmark genom denna stöt utifrån i verkligheten ett starkt förbättrat läge, närmast i form av avsättning på den engelska marknaden. Flertalet europeiska länder valde emellertid att söka upprätthålla näringen i dess gamla skick så långt det lät sig göra, nämligen genom att införa spannmålstullar. Agrarprotektionism hade i allmänhet icke tidigare utgjort någon huvuddel i handelspolitikens system; också protektionismens moderna banbrytare på det principiella planet, Friedrich List, var motståndare till den och tillrådde endast industritullar. Men med Österrike och Tyskland i spetsen banade sig nu agrarskyddet väg och nådde — efter hos oss ovanligt häftiga politiska strider — också Sverige, i form av ett beslut vid 1888 års riksdag. Därefter ha de svenska spannmålstullarna levat kvar. I fråga om verkningarna av detta avsteg från den äldre svenska och allmänt europeiska principen kan man konstatera, särskilt genom jämförelse med Danmark, att de nya tullarna bevarade mer av spannmålsodlingen i Sverige än som eljest hade blivit möjligt. Själva odlingen vann alltså därpå, men odlarna tagna som en helhet skördade sannolikt icke fördelar utan snarare motsatsen på grund av att agrarskyddet fyra år senare kompletterades genom ett mer allmänt industriskydd, ävensom genom att en betydlig del av de svenska bönderna var köpare av brödsäd. Vidare måste man säga att den ändring i jordbrukets utveckling som spannmålstullarna medförde icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free